Fördjupning


Berith Wikstöm
  • I slutet av 1800-talet fanns det mer installerad effektvind i USA än det finns i hela världen 100 år senare.
Stockholms Fria

Erövra elmarknaden - köp vindkraft

Mindre miljöförstöring, vettigare elpriser, lokal utveckling, full pott för vindkraftskooperativen. Berith Wikström är redaktör och Per Fontin är ansvarig utgivare för tidskriften Social ekonomi, som utges av Coompanion. De har träffat tre vindkraftsentusiaster, en forskare och informatör, en kooperatör och en konsumentkämpe. Deras gemensamma budskap är: Ta makten över elmarknaden - gärna tillsammans, i en ekonomisk förening.

Temperaturhöjningar, smältande inlandsis, vändande Golfström, översvämningar... FN:s nya klimatrapport är ruggig läsning.
I luntan med namnet Climate Change 2007 står det svart på vitt - det är växthusgaserna som ligger bakom. Alltså förbränningen av fossila bränslen, läs naturgas, kol och olja. Det vi använder för uppvärmning, transporter, drivmedel till den industri vars hjul snurrar fram tillväxt, ger arbetstillfällen och lönsamt företagande.
Media har matat på med larmrapporter om hur bråttom det är, hur allvarligt läget är, hur komplicerat beskaffad stormaktspolitiken bakom fördelningen av världens energiresurser är och hur alla hoppas att någon annan - den som har mera råd, den som är större miljöbov, den som har mer kunskaper och så vidare - ska åtgärda problemet.

Högskolan på Gotland, Centrum för vindkraftsinformation är en kunskapsbank för vindkraft. Den skapades för snart fem år sedan när riksdagen spikade ambitionen att vindkraften skulle producera för 10 TWh (terawattimmar) år 2015. För att förverkliga det målet behövdes någon som kunde stå för kvalificerad information till planerare, projektörer och allmänhet.
Tore Wizelius som jobbar vid Centrum för vindkraftsinformation ser vindkraften som den mest miljövänliga energikälla som finns i dag. Själva råvaran, vinden, kräver inga transporter som ger miljöfarliga utsläpp. Den producerar inte heller slagg, aska eller annat avfall. Vindkraften släpper varken ut koldioxid som påverkar klimatet, eller kväveoxider som leder till försurning och övergödning. Att bygga ut vindkraft är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska koldioxidutsläppen.
Tore Wizelius ser, i en av sina många böcker om argument för och emot vindkraften, svårigheter att uppnå målet på 10 terawattimmar vindenergi. Det motsvarar ungefär två kärnkraftsreaktorer eller det svinn som sipprar bort i elnätets alla läckor. Den faktiska utbyggnaden är inte mer än 60-70 MW/år. Det innebär att det skulle ta 60 år att nå det planerade målet med nuvarande utbyggnadstakt. Med tanke på att vindkraftverk har en beräknad livslängd på 20 år, kommer målet dock aldrig att nås.
I andra länder byggs vindkraften ut betydligt snabbare än i Sverige. I Danmark finns över 5 000 vindkraftverk i drift, med en sammanlagd effekt på drygt 3 000 MW. I Tyskland har utbyggnaden gått snabbare ändå, där finns i dag över 18 000 MW vindkraft som tillsammans producerar över 30 TWh per år. Det är betydligt mer än det planerade målet på 10 TWh som Sverige har för 2015.
Om vi däremot byggde ut vindkraft i samma takt som Tyskland har gjort i början på 2000-talet, skulle vårt mål vara uppnått på mindre än två år.

Varför har utbyggnaden då gått så långsamt just här i Sverige? Goda förutsättningar som långa kuster, blåsiga fjäll, framsynt energipolitik till trots?
Tore Wizelius sammanfattar många förklaringar i några få punkter: ersättningen för el från vindkraft är betydligt lägre här än i de andra länderna, vilket gör vindkraften mindre lönsam. I Sverige har det också varit betydligt svårare och krångligare att få tillstånd att bygga vindkraftverk än i andra länder. Trots att vindkraft är det miljövänligaste sättet att producera el, så är miljöprövningen strängare för andra typer av kraftverk. Det har ofta varit en långdragen process med osäker utgång.
Slutligen tycks både regeringen och de centrala myndigheterna ha utgått ifrån att en storskalig utbyggnad av vindkraft måste göras av de stora etablerade kraftbolagen. Därför har deras ansträngningar gått ut på att skapa förutsättningar som passar dessa stora bolag. Men om man ser till vem som faktiskt har byggt ut vindkraften i Europa, så visar det sig att det inte är de stora kraftbolagen, utan lantbrukare och små vindkraftsföretag.

Småskaligt och lokalt är en mycket bättre lösning, föreslår Roine Karlsson som är verksamhetsledare på Coompanion - Norrbottens Kooperativa Utvecklingscentrum.
Visionen är en ny viktig näringsgren i Norrbotten, gemensamt ägd och styrd av norrbottningarna själva, som genererar tillgångar som kan investeras i och ge kraft åt den egna lokala utvecklingen. Det är mumma för Coompanion, en organisation som just har lokal näringslivsutveckling och demokratiskt företagande på agendan.
Roine Karlsson tycker inte att det är fel att de som får sin utsikt förstörd är de som först kommer i åtnjutande av vindkraftens fördelar. Han antyder att historien har nog många exempel där norrländska råvarutillgångar exploaterats av storbolag, till förmån för positiv utveckling någon helt annanstans.
Just i kallblåstens Norrbotten har projekteringar visat att förhållanden är goda. Nenet, Norrbottenskommunernas gemensamma energikontor, har liksom på många andra håll insett att när de omkringboende får inflytande över energiutnyttjandets var-när-hur, blir lokaliseringen av vindkraftverken ett mindre problem. Nu finns också kooperativt ägda vindkraftverk både här och där i Sverige - privatpersoner står i långa köer för att bli medlemmar. Roine Karlsson befarar dock att storskaligheten sätter käppar i hjulet på det lokala inflytandet och engagemanget.
Även Roger Fredriksson, en stridbar och oberoende energianalytiker, hoppas att Roines farhågor med storskaligheten ska komma på skam. Vindkraften innebär en renässans för idén med en ekonomisk förening och för ett lokalt inflytande. Dagens kunskapsfördelning och finansiella system ger möjlighet för ett 'periferiägande' av vindkraft. Det är inte längre förbehållet staten och stora bolag att satsa på kapitalintensiv teknik med en långsiktig ekonomisk och miljömässig lönsam potential, menar han.
Enligt Roger Fredriksson förskräcker å andra sidan historien. I det agrara lokalsamhället fanns det en lång rad ekonomiska samarbeten, till exempel avel, jakt, fiske, vatten och skog, som svetsade medborgarna samman. När samhället förändrades blev kanske just eldistributionen det minst prioriterade samarbetsprojektet. Dels var det få på orten som kunde tekniken, dels fick många intrycket att det där kunde något annat elverk sköta precis lika bra. Just monopolet upplevdes säkert också som en garant för att andra inte kunde ta oskäligt betalt för tjänsten.

Vinden kan vara gratis guld för bönderna. Tore Wizelius vill inte heller avfärda småskalighetens möjligheter. Han säger att redan i dag ägs en hel del vindkraftverk av lantbrukare, till och med enskilda sådana. Vindkraftverk kan byggas på gårdens ägor, om det blåser tillräckligt bra där. Strömmen går till gårdens egen förbrukning och överskottet matas ut på elnätet och säljs till elbolaget. Lantbrukare kan också upplåta mark för vindkraftverk som de inte äger själva och får då betalt för detta.
Vindkraften har blivit en ny inkomstkälla för lantbrukare som förbättrar deras ekonomi och bidrar både till att hålla landsbygden levande och att bevara det öppna landskapet. Lantbruket har allt att vinna på att ta vara på möjligheten. Det som skiljer vinden från skörden är att den finns där, vare sig den tas tillvara eller ej. Det krävs inget arbete för att få vinden att blåsa, det jobbet står vädrets makter för. Samtidigt kan marken runt vindkraftverket fortsätta att användas precis som tidigare. Högre avkastning per kvadratmeter mark är svårt att få på annat sätt. Med vindkraftverk på sin mark kan en lantbrukare sitta på verandan och se pengarna snurra in, utan att behöva göra ett handtag!

Vindkraftverken bör spridas ut och möjliggöra en decentralisering av energisystemet. Det gäller både var energin produceras och ägandet. Det är också en stor vinst att producera elen nära brukarna, eftersom de annars betydande förlusterna i elnätet minskar. Genom att sprida ut vindkraften i olika regioner jämnas dessutom produktionen ut. Vinden blåser aldrig lika mycket överallt. När vindarna tilltar i Skåne kan de mojna på västkusten och tvärtom. Ur elsystemets synpunkt är det betydligt bättre att sprida ut vindkraftverken än att bygga dem i stora parker med hundratals stora verk inom samma område, som kraftbolagen helst vill.
Roger Fredriksson menar att klok användning av förnybart producerad el är ett oslagbart koncept för framtidens energisystem. Rent affärsmässigt har just lokala föreningar också chansen att profilera sig på ännu ett område som skulle stärka föreningens långsiktiga överlevnadsförmåga - energieffektivisering. Och en effektivisering som sänker kostnaderna och minskar elbehovet är det bara de som betalar dyrt för energin - brukarna - som är riktigt intresserade av.
Roger Fredriksson ser elkonsumenterna som förlorare i det senaste decenniets avreglering. När marknaden avreglerades fanns många företag som tävlade om elkunderna, men i dag har de tre stora elbolagen Fortum, Eon och Vattenfall köpt upp de flesta konkurrenterna. Konsumenternas ställning har aldrig varit så svag som nu.

Det är däremot glada dagar för de tre elbolagen, som tillsammans står för ungefär 90 procent av den svenska elproduktionen. Kraftbolagen tar ut så mycket de bara orkar i vinst, anser han. Varje händelse, till exempel ett torrår eller införandet av utsläpprätter, används som argument för ett högre elpris, som de låter antyda har med kostnader att göra. I själva verket är det bara ursäkter för att göra en ännu större vinst. Vinsterna har blivit viktigare för bolagen än att utgöra en viktig del av den infrastruktur av el som konsumenter och industri behöver.
Trots tydliga tecken på elmarknadens tillkortakommanden vägrar dagens lagstiftare att agera för att korrigera regelsystemet, hävdar Roger Fredriksson. Av rädsla för att bli betraktad som motståndare till vår tids Helige Ande - marknaden - vågar ingen kritisera marknadens misslyckanden. Det som gör att konsumenter och industri årligen förlorar tiotals miljarder till företag som dessutom är en del av problemet med upphovet till en stor del av dagens miljöhot.
Roger Fredrikssons bästa råd till konsumenterna är att göra sig så oberoende av el som det bara är möjligt.
Steg två är att bojkotta Eon, Fortum och Vattenfall och alla de företag och organisationer som samarbetar med dem.
Steg tre är att utforma en nationell strategi som omfattar och uppmuntrar föreningar byggda på ett lokalt engagemang för energi i ett hållbart samhälle. Energi i förening kan bli en del av lösningen!

Fakta: 

Denna artikel är en del av argumentserien Kärnkraften är stoppad. Läs vidare Visst kan vinden leverera!.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Resurser finns för att förverkliga idéerna

Det finns ett stort behov av att öka resandet med kollektivtrafik och det finns gott om idéer för hur det ska gå till. Även branschorganisationen för svensk kollektivtrafik har en offensiv attityd. Men för att lyfta resandet med kollektivtrafik krävs mångmiljardsatsningar och hittills har beslutsfattarna inte velat satsa tillräckligt på kollektivtrafiken.

Fria.Nu

Vanliga argument mot nolltaxa

Undertecknad har vid flera tillfällen försökt att via e-post och telefon nå Christer Wennerholm, styrelseordförande i AB Storstockholms Lokaltrafik. Syftet var att denne skulle få en chans att bemöta innehållet i artikeln om nolltaxa. Wennerholm har dock inte svarat vilket jag tolkar som att han inte vill kommentera texten. För att belysa frågan om nolltaxa på ett mer allsidigt sätt redovisas nedan vanliga argument mot nolltaxa i kollektivtrafiken.

Fria.Nu

Morötter för ökat kollektivt resande

I den första delen av argumentserien Kollektivtrafik för hållbar utveckling resonerar gästredaktör Jarmo Juhani Riihinen kring varför en väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för såväl miljö som tillgängligheten i städerna.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria