Fördjupning


Lina Flyrén
Stockholms Fria

Miljörörelsen glömmer köttet

Om köttindustrin är så farlig för miljön borde väl miljörörelsen driva kampanjer för att konsumenter ska bli vegetarianer. Eller är det inte så enkelt? När Lina Flyrén ringde runt till våra svenska miljöorganisationer mötte hon ingen större entusiasm för en radikal förändring av våra matvanor.

Argument | Djurrätt och miljö

I FN:s jordbruksorgans (FAO) rapport "Livestock's long shadow" utnämns den globala djurhållningen till en av de största klimatbovarna. Uppfödningen av djur till livsmedel står för 18 procent av utsläppen av växthusgaser, vilket är mer än hela transportsektorn.

Men trots detta och trots att det blir värre och värre – globalt sett ökar animaliekonsumtionen med en rasande fart – är det nästan bara djurrättsförespråkare som ljudligt drar slutsatsen att köttet måste bort.

I medias tips på hur man som enskild kan hejda klimatförändringarna genom livsstilsåtgärder är frågan om animaliska produkter påtagligt frånvarande och från miljörörelsen hörs bara blygsamma, spridda uttalanden och inga politiska krav.

Varför är de så tysta?

Vad tycker egentligen svenska miljöorganisationer om köttet?

 

Gun Rudquist är miljöchef på Naturskyddsföreningen (SNF) och hon menar att den viktigaste åtgärden för att hejda klimatförändringarna är att minska användningen av fossil energi.

– Vi måste åka mindre bil, mindre flygplan och effektivisera. Men vi måste även våga prata om att spara.

Enligt FAO är djurhållning ett större hot mot klimatet än transporter. Hur ser du på kopplingen mellan djurhållning och klimatförändring?

– Jordbruket har också en viktig del. De stora klimatpåverkande bitarna är lustgas och metangas – vilket kommer från både gödsel och djurhållning i sig. Men det handlar också om vad man driver fordon inom jordbruket på. Vi behöver nog minska köttkonsumtionen och fundera på vilka köttslag vi äter, säger Gun Rudquist.

Hur mycket bör köttkonsumtionen minska för att vara okej för miljön? 

– Vi tycker att det är helt okej att äta kött men man ska ha ett helhetsperspektiv, titta på sina totala utsläpp. Om man åker mindre bil kanske det kompenserar att man äter kött till exempel. Men det är klart att vi äter för mycket animaliska produkter.

 

På SNF:s hemsida är det svårt att hitta fakta och uttalanden om djurindustrins klimatpåverkan. Av deras tio punkter över vad man som enskild kan göra för klimatet handlar bara en om mat – och då enbart om att äta närproducerat och inte ta bilen till stormarknaden. En anledning till att de inte bildar någon front mot kött är att betande djur bidrar till att hålla landskapet öppet.

– Vi ser vitsen med biologisk mångfald. Den är en förutsättning för att ekosystemet ska fungera. Om inte landskapet betas växer det igen med skog, sly och buskar och vi förlorar viktiga arter. Det är därför bra att äta kött från djur som omvandlat sådant vi inte kan äta – som gräs – till mat, säger Gun Rudquist.

Men en stor del av djuren inom lantbruket står alltid inomhus och Sverige importerar ju soja odlad på regnskogsmark i till exempel Brasilien för att ge det till djur.

– Ja, naturligtvis förespråkar vi att man använder ekologiskt och närproducerat foder. Men vi säger hellre 'ät naturbeteskött', än 'ät inget kött'. Men det är klart att vi tycker att man ska äta mindre kött.

Vad gör ni för att påverka människor i den riktningen?

– Vi jobbar på tre plan med jordbruksfrågan. Dels genom praktiskt naturvårdsarbete. Dels har vi hela det politiska påverkansarbetet och sen naturligtvis konsumentmakt.

Men att förespråka vegetarianism finns inte på SNF:s karta?

– Nej. Vi har inget stöd från våra medlemmar för det.

 

Några veckor efter intervjun med Gun Rudquist dimper SNF:s tidning Sveriges Natur ner i brevlådan. Bilden på framsidan talar klarspråk: grönsaker. Temat för numret är mat och miljö och flera artiklar handlar om köttproduktionens klimatpåverkan. Det står inte att man bör bli vegetarian, men ingen som läser tidningen kan undgå budskapet "ät mindre kött". Dock återfinns även uppmaningen "köp svensk mjölk och ost". Ledaren pekar på vikten av att ha ett helhetsperspektiv där åtgärder i klimatfrågan även ger positiva effekter i andra miljöfrågor och menar att färre betande köttdjur i landskapet "kortsluter målen om ett rikt odlingslandskap".

Men är verkligen betade marker och artrikedom ett starkt argument för en fortsatt köttproduktion? Gör Sveriges Natur rätt i att plantera tvivel i de läsare som står inför en förändrad kosthållning?

Stefan Wirsenius, doktor i miljövetenskap vid Chalmers universitet, tycker att det är viktigt att inte förväxla öppna landskap och biologisk mångfald.

– De flesta djur som betar i Sverige gör det inte på ställen där det finns viktiga arter. De betar på åkrar där man sått in gräs. Men det finns områden som är viktiga ur biodiversitetssynpunkt, som strandängar längs kusten och gamla betesmarker i skogslandskapet Småland. Man skulle kunna ha betande djur – och det handlar ju inte om så många djur då – på de specifika markerna, just för det syftet. Det finns stora miljövinster med mindre animaliekonsumtion så jag tycker inte att man ska avstå från att rekommendera vegetarisk kost med hänvisning till biodiversitet, säger han.

 

Tina Ehn sitter i riksdagen för Miljöpartiet och är ledamot i jordbruksutskottet. Hon menar att de viktigaste åtgärderna för att hejda klimatförändringarna är att förändra transporterna.

– Vi måste få ner utsläppen av koldioxid. Där är transporterna en stor bov i dramat och vi trycker på för hållbara transportsystem. Sedan är jordbruket också viktigt förstås, säger hon.

På vilket sätt?

– Den intensiva uppfödningen av djur på vissa ställen gör att det blir väldiga koncentrationer av gödsel. Även utsläppen från själva boskapen bidrar till klimatförändringarna. Det är inte så att alla måste bli vegetarianer men vi har inte behov av att äta så mycket kött.

Gör Miljöpartiet någonting konkret för att minska köttkonsumtionen?

– Vi kanske inte driver det, men det går in i andra frågor. Vi har ju även en konkurrens mellan energiproduktion och livsmedelsproduktion att ta hänsyn till.

Enligt FAO är djurindustrin ett större hot mot klimatet än transportsektorn. Hur ser du på det?

– Det är väldigt allvarligt. Jag har inte läst rapporten, men jag har hört talas om den. Det är viktigt att man uppmärksammar detta. Jag tycker inte att det finns befogenhet att ha en så intensiv djuruppfödning eftersom vi inte har behov av så mycket animalisk föda.

Hur ställer ni er till konkreta åtgärder som till exempel miljöskatt på kött?

– Jag vet inte. Det kan vara en väg att gå men jag har svårt att svara ja eller nej. Det är möjligt att ungdomsförbundet har en ganska radikal inställning till det. De ligger nog på oss lite och det är bra.

 

I april 2007 har Grön Ungdoms språkrör Ellinor Scheffer och Alexander Chamberland en debattartikel i Göteborgsposten. I den konstaterar de att miljöpartiet blundar för köttkonsumtionens skuld till klimatförändringarna och att partiet inte gjort något utspel i frågan under de senaste fyra–fem åren.

– Folk i partiet instämmer i att frågan bör lyftas, men jag har inte sett någonting av det i praktiken, säger Alexander Chamberland.

Han är förvånad över hur långt det verkar vara till handling när det handlar om köttkonsumtionen och tror att det beror på två saker:

– Dels att frågan inte finns i den allmänna debatten. Trots att vi har så starka siffror i ryggen gör tystnaden att den verkar sakna legitimitet. Dels att den handlar om livsstilsförändringar – sådant är alltid obekvämt.

Alexander Chamberland är kritisk till övriga miljörörelsen som han med undantag för Miljöförbundet Jordens Vänner, MJV, tycker är för fega i frågan. För två år sedan skrev han en annan debattartikel i Göteborgsposten med en uppmaning till regeringen att ta tag i köttindustrin som "en av vår tids största miljö- och rättviseproblem". När han skickade runt den till olika organisationer var det bara MJV som ville skriva under.

Debattartikel till trots: på MJV:s hemsida är det glest med information om köttets miljöpåverkan. I deras rapport "En annan klimatpolitik är möjlig", med förslag på 50 olika åtgärder för att skärpa klimatpolitiken, nämns inte djurindustrin med ett ord. Den enda gång frågan berörs är under avdelningen som handlar om regnskog – där finns uppmaningen "ät mindre kött".

 

MJV är egentligen inte alls främmande för kopplingen mellan mat och miljö – tvärtom. De har sedan tjugo år tillbaka producerat MUDI MUMS-guiden, där första delen av namnet antyder att man bör äta Mat Utan DjurIndustri.

Enligt Linda Nilsson på MJV är de viktigaste åtgärderna mot klimatförändringarna att energieffektivisera och minska energikonsumtionen.

– Energieffektivisering kan till exempel innebära mer energieffektivt byggande. Vi vill också minska biltrafiken. I de här frågorna driver vi vissa konkreta politiska krav: för trängselskatter, mot externa köpcentrum, satsa på närservice, satsa på bättre och billigare kollektivtrafik och inför flygbränsleskatt.

Hur ser du på kopplingen mellan djurhållningen och klimatet?

– MJV har jobbat med konsumentfrågor och matfrågor under lång tid. Vi jobbar för en ökad medvetenhet om hur maten påverkar miljön och speciellt klimatet. Vi ser gärna att man väljer mer vegetariskt och närproducerat.

Har ni några konkreta politiska krav i den frågan?

– Vi har koncentrerat oss på den enskilda konsumentmakten och det personliga ansvaret, men uppmuntrar också till att ställa krav på företag.

Varför ligger ert huvudfokus på transportsektorn när djurindustrin står för en större andel av utsläppen?

– Vi har valt att fokusera på trafik och energifrågor eftersom vi har stor kompetens och kunskap om det. Vi kritiserar ofta storskalig köttproduktion men tycker inte att småskalig djurhållning behöver vara negativt. Den behövs till exempel för att hålla landskapet öppet.

Vilka djur kan man då hålla ur ett miljöperspektiv?

– Det tycker jag inte man kan svara på generellt. Men ekologisk odling och djurhållning är alltid bättre än konventionell. En mångfald både i odling och djurhållning tror jag är bra. Vi förespråkar inte att alla ska bli vegetarianer.

Varför inte?

– Det har inte varit aktuellt. Som jag ser det är djurhållning en del av ett uthålligt jordbruk, där det är viktigt med en mångfald. Det kan däremot vara dåligt att låsa fast sig i en sak. Jag ser till exempel en fara i att fastna i en sojaimport för att framställa vegetariska alternativ.

Men det är väl det vi har gjort nu? Vi importerar ju enorma mängder soja för att föda svenska djur.

– Men inte för att föda får som betar ute. Och är det ekologisk produktion ska huvuddelen av fodret vara producerat på gården.

Men vad finns det för fördelar med köttindustrin?

– Vad menar du?

När djurhållningen står för en så stor andel av utsläppen av växthusgaser, skulle det inte vara logiskt av miljöorganisationer att förespråka en vegetarisk kost då? Om man oroar sig för biologisk mångfald skulle man väl kunna ha ett antal djur som håller specifika marker öppna? Men ändå fokusera på att få bort djurhållningen?

– Om de sker på ett schysst och miljömässigt hållbart sätt ser jag inga anledningar att motarbeta den.

Linda Nilsson håller inte heller med om att miljörörelsen är tystlåten:

– Vi jobbar ju på olika nivåer. Alltid när vi pratar om vad man själv kan göra så tar vi upp att det är viktigt att äta närproducerat, ekologiskt och mer vegetariskt. Sedan är jag mer tveksam till hur långt man kommer med ett generellt fokus att äta vegetariskt.

Kan det vara så att det rent strategiskt inte funkar att föra fram det?

– Så kan det vara. Alla budskap som går ut på att man ska förändra något i sin livsstil är ju svåra.

 

Greenpeace har tagit fram ett förslag på hur man kan nå det globala klimatmålet med att minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent till 2050 och samtidigt avskaffa kärnkraften.

– Vi har fokuserat mycket på energimålet eftersom vi är en internationell organisation och världen nu står inför ett viktigt vägval vad gäller energiproduktion, säger Martina Krüeger, ansvarig för klimat- och energifrågor på Greenpeace i Sverige.

De planerar även en kampanj inför nästa år som ska fokusera på ett hållbart jordbruk och där kommer köttets miljöpåverkan att tas upp. Det är svårt att hitta någon information om frågan på hemsidan men under den del som handlar om GMO finns länkar till miljövänlig mat – och det är uteslutande vegetariska och veganska sajter. 

Hur ser du på kopplingen mellan djurindustrin och klimatet?

– Det är någonting som vi faktiskt tittar på nu – på sambanden mellan den frågan och våra andra frågor, som GMO och havsfrågorna. Det är tydligt att konsumtionen av djurprodukter är jättehög och att det inte är hållbart. Vi vet att djuruppfödning kräver mycket mer energi. Men det är svårt att hitta ett sätt att kommunicera om detta... Det är ju inte så enkelt som att säga att alla borde bli veganer, säger Martina Krüeger.

Hon tycker också att det är problematiskt att så mycket i klimatdiskussionen handlar om konsumentval och så lite om politiska åtgärder:

– Visst är vad vi alla gör viktigt men regelverket måste ändras. Det betyder att man också måste titta på vad det ska kosta att ha en entrecote på grillen – det ska vara ett rättvist pris som inkluderar påverkan på miljön. Då blir det också en förändring i konsumtionen, säger hon.

Ställer ni några politiska krav i den frågan då?

– Inte specifikt i frågan om köttkonsumtion. Men det är någonting vi diskuterar nu. Gruppen som tar fram kampanjen om hållbart jordbruk är inte riktigt klar med vad det är för styrmedel som behövs. Det måste vara någonting som vi som internationell organisation verkligen kan stå bakom.

Tror du att vi får se mer av uppmaningen "ät vegetariskt'" från Greenpeace i framtiden?

– Det törs jag inte uttala mig om. Jag tror inte vi kommer säga att alla måste bli veganer men jag tror vi kommer prata om nivån av konsumtionen.

Varför tror du att miljörörelsen är så tyst om köttets klimatpåverkan?

– Det har ju inte uppmärksammats så mycket i medierna. Och det är svårt att driva krav i den här frågan. Men alla miljöorganisationer har ju listor över vad man själv ska göra och där ingår alltid att man ska äta mindre kött, säger Martina Krüeger.

Men det gör det faktiskt inte. Varken SNF, MJV eller Greenpeace har med köttkonsumtionen på sina "vad du kan göra för klimatet"-listor på hemsidorna.

– Det förvånar mig om det är så. Det kanske är så att miljöorganisationerna försöker värma upp konsumenterna för nästa våg av information. Man får gå ut med sådant här i flera steg. Om vi säger att alla ska sitta i mörkret, inte äta något importerat och inte äta något kött – då kommer vi inte få någon med oss. Men om vi säger att vi bör äta mindre importerat och se över våra vanor. Då kan vi förbereda människor på en förändring.

 

Efter intervjun mejlar Martina Krüeger en länk till Greenpeace rapport "How to save the climate" – som svar på mitt påstående att det inte finns någon information om köttet och klimatet på deras hemsida. Och hon har rätt. På sidan 30 i den nedladdningsbara pdf-filen är en av punkterna "Eat less meat" med en kort hänvisning till FAO:s beräkningar. På sidan sex står även att varje kilo kött orsakar utsläpp som motsvarar tre eller fyra kilo koldioxid.

Motsvarar de raderna frågans dignitet? Det är tydligt att medvetenheten om köttet finns i miljöorganisationerna. Men var är rubrikerna?

ANNONSER

© 2024 Stockholms Fria