Stockholms Fria

Ekoproducenter söker sig bortom livsmedelskedjorna

Den som vill ha ekologisk mjölk till sitt ekologiska kaffe kan söka sig till nära nog vilken matbutik som helst. Den som vill hitta ekologiska produkter som inte kommer från Arla eller Gevalia får leta längre än så.

Ekologiska livsmedel | Maten och marknaden
För sju år sedan var John Higson med och grundade ett projekt som sedan dess kommit att bli en mindre succé, Bondens egen marknad. Med stöd av Stockholms stad anordnades marknaden under hösten 2000 vid sju tillfällen. På Katarina bangata sålde bönder och lantbrukare själva närproducerade jordbruksprodukter till södermalmsbor och ditresta.
Evenemanget var en succé. Stressade stadsbor uppskattade den personliga kontakten och marknaden fick stort medialt utrymme. I dag finns den på 17 olika platser i landet och drivs helt utan stöd.

Men projektet hade också sina begränsningar. Även om det var kommersiellt framgångsrikt lockades besökarna bland annat av den sociala kontexten. Det bidrog inte till att de köpte mer närproducerad eller ekologisk mat resten av året. Och det ändrade inte på något fundamentalt vis producenternas möjligheter till försörjning.
John Higson insåg att han behövde tänka nytt för att det småskaligt producerade skulle få större spridning.
– Marknaden fungerar jättebra, men den fungerar dock bara en viss tid om året och för vissa grupper av konsumenter, säger han. Vi tänkte att om lokalproducerad mat ska kunna sprida sig behöver det bli enklare att handla den. Vi behövde en webbtjänst där företag kunde köpa direkt från lantbrukare.

Resultatet blev Bondens egen, ett internetbaserat nätverk för kontakt mellan de som odlar och dem som äter. Systemet har provkörts under förra året, och de ansvariga arbetar nu som bäst med att korrigera de buggar som hittades.
Via ett digitalt lager ska kunder kunna se vilka produkter som finns tillgängliga i den region där de själva befinner sig och placera en order direkt hos producenten. Via nätverket ska också, om möjligt, leveranser till kunderna samordnas i syfte att minska transporternas klimatpåverkan.
Medlemskap i nätverket, som administreras av en styrelse bestående av såväl producenter som konsumenter, är kostnadsfritt. Det enda villkoren är att producenter som ansluter sig delar nätverkets grundtanke kring småskalig produktion.
– Det helt gratis bara de följer principerna, säger John Higson. De får inte sälja Mamma Scans köttbullar till exempel.

Att medlemskapet i Bondens egen är gratis, eller åtminstone gratis så när som på smärre kostnader för underhåll av systemet, är enligt John Higson en del av grundtanken. Steget till hållbar produktion blir större om marginalerna blir mindre, vilket de blir om du som producent måste försörja dina distributörer.
– I vanliga fall blir det jämt företag som sitter som mellanhänder, det ville inte vi. Vi vill att lantbrukare ska få cash, och att det ska vara överkomligt för konsumenterna.
I dagsläget är omkring 140 producenter anslutna till Bondens egen. Kunderna har hittills främst varit företag som restauranger eller skolor. Ambitionen är dock att en större del av försäljningen i framtiden ska ske direkt till privatpersoner. Att Bondens egen ska bli en Bondens egen marknad, fast över internet.
– Det är drömmen, säger John Higson. Men du måste skapa ett produktflöde först, och det är lättare om du jobbar med företag och har en plats som köper väldigt mycket.

Då John Higson ombeds beskriva hur en typisk producent inom nätverket ser ut sparar han inte på superlativen. Han använder ord som “eldsjäl“ och talar om “en absolut kärlek till maten“.
När Jenny Lundgren på Hagbygård fågelfarm får frågan om hon tycker att beskrivningen passar in på henne är hon först tyst en sekund, men svarar sedan:
– Jag kan ju bara tala för mig, men jag brinner för att lyfta fram bra produkter som konsumenten kan känna sig trygg med. Djuretik och miljötänk finns med genom hela produktionskedjan.
På den egna gården i Enköpingstrakten har hon valt att arbeta småskaligt. Fåglarna vistas utomhus och äter uteslutande vegetabiliskt foder, ekologiskt odlat på den egna gården. När den tiden är kommen transporteras fåglarna till det egna slakteriet 15 minuters resa bort.
– Allting strävar mot stordrift och centralisering och då tappar man en del av hantverket och ursprunget, säger Jenny Lundgren om valet av verksamhetens inriktning.
Ett val hon menar leder till bättre mat och mindre miljöbelastning. Men som också är förknippat med vissa svårigheter.
– Det gäller att hitta sina unika kunder som är villiga att betala för den här kvalitetsprodukten. Man har väldigt svårt att konkurrera när Ica maxi säljer kycklingfiléer för 79 kronor kilot och mina ligger bredvid och kostar 149 kronor kilot. Samtidigt bygger verksamheten på att vi ska ha nära till kunderna och kunna prata om produkten, och det går inte när den ligger i en kyldisk.

Det är därför Jenny Lundgren har anslutit sig till Bondens egen. För att lättare kunna kommunicera med kunder och för att få större inflytande över de egna produktionsvillkoren.
– Det mycket lättare att bestämma vilken volym du vill ligga på som producent, säljer man till stora kedjor måste man komma upp i en viss volym och kunna täcka hela regionen. Finns det i en butik så ska det finnas i alla.
I Sverige växte marknaden för ekologiska livsmedel förra året till att omsätta drygt två miljarder kronor, en ökning med omkring tio procent. Den kan låta mycket, men även om efterfrågan konsekvent pekar uppåt så är fortfarande bara tre procent av de livsmedel som säljs inom riket ekologisk producerade.
Från att en gång i tiden ha ifrågasatts av den konventionella livsmedelsindustrin är den ekologiska matens fördelar i dag relativt oomtvistade. Ett flertal större studier har kunnat påvisa stora kostrelaterade hälsofördelar, bland annat att barn som i högre utsträckning äter ekologiskt har mindre benägenhet att utveckla allergier. Dessutom är ekologiskt jordbruk utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel betydligt mer skonsamt mot miljön än det konventionella.
Detta gäller särskilt regionalt producerad mat, som inte heller belastar klimatet med koldioxidutsläpp från långa transporter.
– Om man med samhällsnytta avser faktorer som en levande landsbygd, biodiversitet, kontakt med lokala odlare och möjlighet för människor att livnära sig på verksamheter utanför staden så är regional produktion något samhällsnyttigt i sig, säger Cecilia Mark-Herbert, lärare i marknadsföring och miljömanagement vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Men hur man ska få marknaden för ekologiskt producerade livsmedel att växa snabbare är oklart. Regeringen har som mål att andelen ekologiskt certifierad jordbruksmark fram till 2010 ska öka från dagens 7 till 20 procent av landets lantbruksareal. Till 2010 är avsikten också att en fjärdedel av den offentliga sektorns konsumtion ska vara ekologisk. Men fortfarande återstår att övertyga den stora marknaden av tvivlande privatkonsumenter.
2005 lät certifieringsföretaget Krav genomföra en större undersökning i syfte att få kunskap om vilka som konsumerade Krav-märkta produkter.
– Egentligen är det inte så mycket som sticker ut när det gäller konsumenternas köpvanor, säger Jessica Elgenstierna, informationsansvarig på Krav. Det finns ingen schablon att konsumenterna är på ett visst sätt. Den genomsnittlige Krav-konsumenten är som en genomsnittlig konsument över huvud taget.

Undersökningen redovisade skillnader mellan stad och landsbygd och mellan barnfamiljer och ensamhushåll. Däremot kartlade den inte om respondenternas inkomst, ursprung eller utbildning hade någon inverkan.
Jessica Elgenstierna är medveten om bristerna.
– Vi tror att det finns konsumentgrupper som vi inte riktigt når i dag, säger hon. Vi har tagit del av en fokusgruppundersökning som visade att personer med utländsk bakgrund inte köper Krav-märkt i samma utsträckning. Vi vet inte riktigt vad det beror på, om det är en prisfråga eller om det beror på okunskap. I vilket fall har vi konstaterat att vi själva har en hemläxa att göra när det gäller att ta fram information på andra språk och utveckla kontakter med denna målgrupp.

Det är dock inte bara Krav som har hemläxa att göra. Forskning om ekologisk konsumtion och vilka faktorer som styr den är ett eftersatt område, åtminstone i Sverige.
Maria Frostling-Henningsson är verksam som forskare vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och arbetar med att förbereda en brett upplagd undersökning om mat och konsumtionsmönster. Projektet The Meal and its Makers är det första i sitt slag del i det tvärvetenskapliga, nationella forskningsprogrammet Måltid och livsstil.
Enligt planerna ska det pågå i fyra år och beröra områden som till exempel gapet mellan attityder och beteende när det gäller mat. Men också frågor som huruvida bildningsnivå påverkar individens kostval.
– Det är precis sådana frågeställningar vi sitter och funderar på, säger Maria Frostling-Henningsson. Områden som kommer att studeras är konsumenters val av miljövänliga produkter, konsumenters resonemang kring etiska frågeställningar vad gäller val av livsmedel samt hur konsumenter resonerar när det gäller mat och hälsa. Just med ekologisk mat har det varit så att många har sagt att de är beredda att handla ekologiskt men att få faktiskt har gjort det, även om den kurvan nu har vänt.
En stor del av de ekologiska livsmedel som säljs i dag är just Kravmärkta. Krav har dock fördelen av att ha ett varumärke med hög igenkänningseffekt. För många småbrukare ser det annorlunda ut.

Men kanske kan det ökade ekologiska medvetandet komma även småproducenterna till godo. Det tror åtminstone Nico Deinum. Han sitter i styrelsen för det gotlandsbaserade nätverket Regional matkultur, som totalt samlar ett femtiotal producenter och nyligen har gått in i Bondens egen.
– När systemet verkligen kommer igång kommer det att bli en enorm marknadsplats och småproducenterna kommer att bli synliga. Och om produkterna blir synliga kan vi också dra nytta av den ekologiska trend som finns.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ett regnigt Stockholm för ett fritt Iran

På dagen tio år efter att studentprotesterna i Iran 1999 slogs ner öser regnet över Stockholm. Det hindrade dock inte hundratals från att samlas utanför riksdagen – för att minnas och stödja dagens iranska demokratirörelse.

Tolkhjälpen räcker inte till

25-åriga Katarina Garamvölgyi behöver hjälp med tolkning för att klara både kontakten med myndigheter och vanliga vardagsbestyr. Men landstingets Taltjänst kan bara erbjuda knappt hälften av den hjälp hon behöver. Tolkkapaciteten räcker inte.

Striden på Lagena är inte över

Efter att arbetsköparen stämde de vilt strejkande anställda till Arbetsdomstolen gick lagerarbetarna tillbaka till jobbet. Men konflikten är långt ifrån över, menar Patrik Olofsson, tidigare ordförande i arbetsplatsens fackklubb.

Papperslösa Stockholm hoppar av fackligt samarbete

Med Fackligt center för papperslösa skulle arbetarrörelsen slutligen ta tag i den svåra frågan om den papperslösa arbetskraftens roll. Men redan efter ett knappt år lämnar nu Papperslösa Stockholm sina platser i styrelsen.

Polisen frias för Saleminsats

Polisen frias från misstankar om misshandel och tjänstefel i samband med en kritiserad insats mot antirasister i Salem förra året. Enligt vice chefsåklagare Kay Engfeldt har polisen fattat ”objektivt felaktiga beslut”, men brott kan ej styrkas.

© 2024 Stockholms Fria