Stockholms Fria

Biografi över Ian Curtis nu på svenska

Punken och postpunken var en dörröppnare som gav många unga en öppen syn på vad det innebär att göra musik. Och Ian Curtis definierar mycket av det som kallas postpunk. Lagom till Anton Corbijns film om Curtis kommer nu biografin om den suicidale sångaren i svensk översättning.

1980, när jag var femton år gammal, tog syrran hem sin kille som lyfte bort Kissplattan på skivtallriken, lade på en av sina medhavda och ut ur högtalarna strömmade en musik vars like jag aldrig tidigare hade hört.
Still av Joy Division pumpar ut sin primitiva och ibland lite taffligt spelade musik, men med vilken urkraft! 'It"s only rock"n"roll but I like it', sjöng Mick Jagger en gång i tiden. Inget kunde vara mer fel. Denna dag förändrade mitt liv och synen på musiken. Helt plötsligt stod det klart att jag också kanske skulle kunna spela i rockband, och inte behöva vara lika skicklig på att trumma som Mick Tucker i Sweet. Punken och postpunken var en dörröppnare. Hårdrocken var elitistisk. Den lyssnade man på, men spelade den inte och man dyrkade stjärnorna på avstånd, oåtkomliga. Det närmaste man kom var affischerna på Paul Stanley och Andy Scott som tapetserade väggarna i pojkrummet. Postpunkens frontfigurer var mer av kött och blod, åtminstone hade jag den uppfattningen; de var klädda som vanliga människor, nästan.
Förmodligen kan man införa ett Anno Domino Joy Division. Gruppen med den karismatiske och suicidale sångare Ian Curtis definierar mycket av det som kallas postpunk. 1979 kommer debutalbumet Unknown Pleasures ut, ett år då mycket av den engelska punken börjar komma av sig. 18 maj 1980 tar Curtis livet av sig. Fyra år dessförinnan hade tre av medlemmarna i bandet som skulle bli Joy Division sett Sex Pistols i Manchester. Punkbandets musikaliska kvaliteter var inte de bästa och Ian Curtis blev varse att man inte behövde vara duktig på sitt instrument för att bli rockstjärna. Postpunken kom att sky solot, speciellt gitarrsolot. Ett nytt sätt att spela trummor uppstod: Steve Morris i Joy Division, Budgie i bland annat The Banshees och Hugo Burnham i Gang of Four hittade på egna komp där pukor inte bara användes i inledningar, mellanspel eller synkoper, utan var grund för hela låtar. Basen tog plats som ledande instrument, inte minst genom Peter Hooks basgångar i Joy Division och i bandet som uppstod ur askan efter Curtis död: New Order.

Så många myter har cirkulerat kring Ian Curtis. Änkan till den ikonliknande sångaren, Deborah Curtis, kom ut med sin biografi över maken för över tio år sedan. Nu har Vertigo passande nog översatt den några månader innan Anton Corbijns film Control - som bygger på denna bok - har sin premiär i Sverige.
Orsakerna och upptakten till självmordet upptar av naturliga skäl en stor del av Beröring långt ifrån, det är ju kring dessa myterna är uppbyggda. Epileptiker, solallergiker och missbrukare av allehanda droger spädde på bilden av denna man som en varelse från ett gotiskt källarsprång i Transsylvanien, och de suicidala texterna gjorde knappast något för att motsäga detta. Och på scen kunde han få epileptiska anfall, anfall som började komma med allt tätare frekvens.
Mytens putsfasad spricker lite när man läser att han jobbade med något så karitativt och vardagligt som handikappade människor. Och enligt gitarristen Bernard Sumner präglades repningarna av skämt snarare än existentiellt allvar. Sumner har också sin teori varför Curtis tog livet av sig: tabletterna (av alla de slag). Ett tidigt experimenterande med allt från lim och valium till gräs och hostmediciner grundlade en livsstil som knappast främjade överlevnad. Och i efterhand är ingen egentligen förvånad. Självmordet föregicks av flertalet självmordsförsök och en hel del överdoser, med magpumpningar som följd.

Äktenskapet blev alltmer tyst och runt Ian började belgiskan Annik Honoré hänga. Deborah Curtis bitterhet lyser igenom över den andra kvinnans närvaro i Ians liv.
Det är en fin biografi av en åsidosatt änka som försöker förstå bevekelsegrunderna till självmordet. Det är hennes perspektiv som står i fokus, ibland citeras människor runt Ian.
Deborah Curtis vet och känner att hon var hatad av människor som dyrkade Ian Curtis och Joy Division. Hon fick till och med rådet att inte ta ut skilsmässa eftersom Joy Division var på väg att bli rika, men som hon skriver, äktenskapet var ohållbart. Ian flyttar hem till sina föräldrar där han hänger sig efter att ha sett filmen Stroszek av Werner Herzog. Filmen handlar om en man som tar livet av sig för att han inte kan välja mellan två kvinnor. Love Will Tear Us Apart, kan man säga, vilket också blev inskriptionen på stenen i krematoriet. På skivtallriken snurrade Iggy Pops The Idiot.

Joy Division måste vara ett av de mest influensrika banden i rockhistorien i förhållande till den korta verksamma tiden och det fåtal plattor de gjorde. Alla som har sett deras sparsmakade och spartanska skivomslag vet också att några texter aldrig följde med skivorna. I denna bok finns de alla återgivna, också som psykoanalytisk förklaringsmodell, om man så vill.
'Hangman looks round as he waits,
Cord stretches tight then it brakes,
Someday we will die in your dream,
How I wish we were here with you now.'

(Från In A Lonely Place Joy Division 1980.)

Fakta: 

Beröring långt ifrån
Författare: Deborah Curtis
Översättare: Anders Nilsson
Förlag: Vertigo

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Lekfullt i postpunkens begynnelse

Jag såg aldrig Farstabandet Mögel under deras aktiva period mellan 1978 och 1983. Däremot många av deras kollegor, som KSMB, Incest Brothers, Tant Strul, Grisen Skriker och Pink Champagne.

The Amazing lever upp till namnet

Stockholmsbandet The Amazing äger ett namn som sätter ribban högt. Tittar man på bandbesättningen minskar inte förväntningarna. I fronten står Christoffer Gunrup, tidigare Granada. De övriga har också Dungen och Anna Järvinen på cv:t. Reine Fiske, Fredrik Björling och Johan Holmegård återfinns i Dungen, de sistnämndas tvås trumspel (jorå, de har två trummisar, även om det knappt hörs) ekar mycket av Dungens sextiotalsmässiga puk- och ljudarrangemang.

Framstående SF-författare avliden

Arthur C Clarke, som tillsammans med bland andra Isaac Asimov betraktas som en av 1900-talets bästa science fiction-författare, har avlidit. SFT:s litteraturkritiker Benny Nilsson skriver om några av hans viktigaste böcker.

© 2024 Stockholms Fria