Fria.Nu

Transfetter är farliga - men lagstiftning dröjer?

I Danmark är det förbjudet i livsmedel. I New York får det inte användas på restauranger. Och en ny rapport visar att transfetter drastiskt ökar risken för prostatacancer. Miljöpartiet föreslår lagstiftning mot det farliga fettet, men både riksdagsmajoriteten och Livsmedelsverket är emot.

HÄLSA De senaste 20 åren har larm- och forskningsrapporterna om transfetter duggat tätt. Mängderna som anses vara skadliga är mycket små. Redan vid 5 grams daglig konsumtion ökar de kemiskt härdade fetterna risken för hjärt- och kärlsjukdomar med 25 procent. Transfetter sammankopplas dessutom med förhöjd risk för diabetes, övervikt och barnlöshet. Nu visar ny forskning att transfetter mer än fördubblar risken för lindrig prostatacancer och tycks spela en viktig roll vid sjukdomens uppkomst.
Sedan tidigare vet man att prostatacancer, den vanligaste cancerformen i Sverige med 9 000 nya diagnoser årligen, är en livsstilssjukdom. Diagnosen är betydligt vanligare i Skandinavien och USA än i Japan och Kina.
Ett forskarlag från välrenommerade Harvard school of public health som följt 15 000 män under 13 års tid kunde nyligen presentera uppseendeväckande resultat. De 20 procent av männen som konsumerade mest transfetter löpte 121 procent större risk att insjukna i prostatacancer.

Riksdagsledamoten Gunvor G Ericson (mp) ser studien som ytterligare ett argument för att lagstifta om transfetterna.
- Transfetter är farligt för hälsan. Det är inget vi behöver använda, därför anser jag att det behövs en reglering, säger hon.
Redan i fjol motionerade hon om att förbjuda transfetter. Den gången avslogs motionen med motiveringen att det inte skulle vara förenligt med EU:s frihandelsregler. Men sedan dess har EU-kommissionen meddelat att man inte har något att invända mot de stränga gränsvärden för transfetter som Danmark lagstiftade om redan 2004. Och som New York lät sig inspireras av när staden 2006 förbjöd användningen av transfetter på sina 25 000 restauranger.
- Jag hoppas ju att det finns större förståelse nu, säger Gunvor G Ericson om chanserna för sin motion. Förra gången använde man argumentet att det skulle vara ett handelshinder, det håller inte längre.

Det ser dock ut att finnas små utsikter att lagstifta bort de farliga fetterna. Vid ett seminarium arrangerat av Sveriges konsumenter i samverkan förra året deklarerade de borgerliga partierna att de ser förekomsten av transfetter i livsmedel som en angelägen hälsofråga. Men också som en fråga som bör lösas genom konsumentpåverkan och självreglering från livsmedelsproducenterna.
Och allianspartiernas linje får stöd av Livsmedelsverkets inställning. Myndigheten, som har det yttersta ansvaret för kostrådgivning i Sverige, menar att industrins självreglering hittills fungerat tillfredställande. Genomsnittssvensken äter omkring två gram transfett per dag, vilket inte överskrider den högsta dagliga mängd som Världshälsoorganisationen rekommenderar.
- Vi tycker att vi har kommit lika långt som danskarna utan att lagstifta, säger Annica Sohlström, chef på Livsmedelsverkets nutritionsavdelning. Men skulle vi märka att minskningen av transfetter i våra livsmedel inte fortsätter och att industrin inte tar det här ansvaret, då får vi kanske börja titta på möjligheten att lagstifta.
Lagstiftningsförespråkare har påpekat att Livsmedelsverket gör sina bedömningar utifrån genomsnittliga intag, och att grupper eller individer som har högre konsumtion än så utsätts för hälsorisker. Något som skulle kunna åtgärdas genom att helt enkelt förbjuda transfetterna.

Annica Sohlström håller bara delvis med.
- Man ska komma ihåg att det här inte handlar om höga intag enstaka dagar utan under lång tid. Om man då får i sig för mycket transfetter har man nog väldigt speciella matvanor. Då är inte bara transfetterna ett problem utan att man också får i sig för mycket mättade fetter, salt och socker.

Fakta: 

Vad är transfett?
Transfett bildas när flytande växtoljor 'härdas', för att göra fettet hårdare och lättare att hantera.
Vid härdning omvandlas på kemisk väg, under högt tryck med väte och metaller som katalysatorer, nyttigt omättat fettet till onyttigare mättat fett. Om oljorna härdas fullt ut omvandlas alla omättade fettsyror till mättade. Om härdningen avbryts innan dess bildas transfettsyror. På svenska livsmedel brukar transfett därför deklareras som 'delvis härdat fett'.
Livsmedelsindustrin började använda transfetter i stor skala efter andra världskriget. Transfetter ger produkterna önskad sprödhet och smältpunkt. Det ökar även hållbarheten.
Transfett finns i pommes frites, micropopcorn, färdigköpta pajer och piroger, feta kondisbitar, som chokladbollar, småkakor och kex, godis och snacks.
Källa: Livsmedelsverket

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Korpen satsar på damer

Gratis domarutbildning och bättre planer och matchtider för damer ska göra Korpenfotbollen mer jämställd.

Dansbanekultur i Plattans skugga

Darya och Månskensorkestern förvandlade i onsdags Brunkebergstorg till en äkta finsk dansbana och bjöd sannolikt på Kulturfestivalens höjdpunkt.

Bygger högkvarter för queerrörelsen

I en källare på Södermalm rustas som bäst för vad arrangörerna hoppas ska bli navet i Stockholms ickenormtiva kulturliv. Varje rörelse behöver en bas att operera från. I slutet av augusti får den queerfeministiska sin när Högkvarteret öppnar.

Ministermöte stänger Moderna

Från den sista augusti till den 7 september håller Moderna museet och Arkitekturmuseet stängt. För allmänheten. EU:s utrikesministrar har lånat institutionerna för att under informella omständigheter kombinera kulturupplevelser med världspolitik.

Ett regnigt Stockholm för ett fritt Iran

På dagen tio år efter att studentprotesterna i Iran 1999 slogs ner öser regnet över Stockholm. Det hindrade dock inte hundratals från att samlas utanför riksdagen – för att minnas och stödja dagens iranska demokratirörelse.

© 2024 Stockholms Fria