Debatt


Aryan Schmitz
Fria.Nu

Årets bildmanipulation

Vinnaren i tävlingen Årets bild, som arrangeras av Pressfotografernas klubb, hade manipulerat bilden av en etanolfabrik så att röken från skorstenarna blev svartare. Aryan Schmitz kritiserar Stockholms Fria Tidning för att ha publicerat bilden utan att ha tagit reda på mer fakta om bilden och om etanol.

Årets bild, som publicerades den 15 mars på Stockholms Fria Tidnings kultursidor i samband med en artikel av Kristian Borg under rubriken "Etanol ger inte en grönare värld", visar en brasiliansk socker- och etanolfabrik där svart rök bolmar ur skorstenen. Det som inte framgår i artikeln är att ljuset i bilden är manipulerat så att rök och vattenånga ser mycket svartare och skadligare ut än vad den är.

När man jämför vinnarbilden som visades i Stockholms Fria Tidning med samma bild när den först publicerades i Svenska Dagbladet så ser man att röken först var mycket ljusare. Troligtvis har fotografen för tävlingens skull velat göra bilden hemskare, mer dramatisk. Det är i och för sig tillåtet enligt tävlingsreglarna, men denna manipulation ger uppenbart en förvanskad bild av verkligheten och när texten intill dessutom påstår att röken från fabriken är miljöfarlig är det rena rama spekulationen.
Vinnarbilden och tillhörande text var redan efter första publikationen i SvD omtvistad, bland annat för att fotografen i bildtexten då felaktigt påstod att fabriken var koleldad. I ett brev till tidningen påpekar fabrikens vd att röken till största delen består av vattenånga, beroende på fukthalten i sockerrören som bränns, och att koleldning inte förekommer. Texten om koleldningen ändrades då, men i övrigt ändrades inte texten.
Fabriken på bilden producerar inte bara socker och etanol utan förbränningen av sockerrörsrester producerar även elektricitet som levereras till nätet. På så vis kan den ersätta den kolkraftel som framställs på annat håll i Brasilien.

Att vattenånga och rök kan se mörk ut under vissa ljusförhållanden vet ju alla. Röken av sockerrörsförbränningen kan säkert vara besvärande, men den är knappast miljöfarligare än när vi bränner löv eller halm här i Sverige. Det finns flera rapporter, bland annat från Naturvårdsverket, där man har undersökt miljöaspekterna vid etanolframställning och kommit fram till att sockerrörsetanol hör till de bränslen som i dag minst belastar miljön.
När bilden fick priset Årets bild var det inte bara jag som reagerade mot detta. Bilden omdebatterades bland annat i tidningen Journalisten.

Det är tråkigt att Stockholms Fria Tidning inte tog reda på mer fakta och kritik runt bilden och helt okritiskt publicerade den. Dessutom antyder artikeln både i rubrik och text att etanol är ett dåligt bränsle för miljön och att den svarta röken är miljöfarlig utan att kunna underbygga detta med fakta.
Många som ser bilden och läser texten kommer säkert att bli illa berörda och tycka att det ser hemskt ut. Det är då lätt att dra slutsatsen att etanol är lika illa eller till och med värre än fossila bränslen. Detta kanske resulterar i att ägare till så kallade flexifuelbilar kommer att tanka bensin istället för att tanka etanol i tron att det skulle vara bättre för miljön.
Presumtiva bilköpare kan tänkas välja en bensin- eller dieselbil i stället för en etanol/flexifuelbil för att de nu tror att det är bättre för miljön. Därmed gynnas förstås oljebolagen, men det gynnar knappast miljön och driver istället på klimatförändringen.
En bild säger mer än tusen ord brukar det heta. Det är därför hög tid för tidningar och tävlingen Årets bild att diskutera hur mycket en bild får manipuleras.
Jag hoppas i varje fall att Stockholms Fria Tidning blir mer kritisk vad gäller sitt bild- och textmaterial.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Stockholms Fria