Protester mot assistanslag hjälpte inte
Trots högljudda protester mot den nya assistanslagen klubbade riksdagen igenom lagändringen. De ersättningsberättigade är besvikna.
FRIA TIDNINGEN Jessica Smaaland, funktionsshindrad och egen företagare, är besviken över beslutet och berättar att den nya utformningen av assistansersättningen både kommer att påverka hennes privat- och yrkesliv.
- Det här är inskränkningar på mitt liv. Jag ska se över om jag kan hitta någon nödlösning på hur jag fortsättningsvis ska kunna driva mitt företag, säger hon.
Regeringen föreslog skärpta regler för att få bukt med assistansbolagens fiffel med skattefria assistansmedel för att locka till sig nya kunder. Den nya lagen slår dock hårdare mot brukarna än mot assistansbolagen.
Lagen betyder i praktiken att personer som själva är arbetsköpare åt sina assistenter blir redovisningsskyldiga och att deras nuvarande möjlighet att spara för framtida assistansbehov i tolv månader begränsas till sex.
- Att spara sex månader för framtida assistansbehov räcker inte långt, säger Jessica Smaaland.
Hon har tidigare berättat för Fria Tidningen hur dyrt det är att resa i rehab- och arbetssyfte när arbetstidslagen minst kräver två eller tre assistenter som medpassagerare.
Med den nya assistanslagen kommer pengarna få svårt att räcka till.
Carina Cronsioe, handläggare på socialdepartementet, berättar att den nya lagens avsikt är att främja att assistansersättningen används på rätt sätt.
- Det måste bli tydligt vad som är köp av personlig assistans och vad som är övriga kostnader.
Carina Cronsioe tror inte att livsvillkoren kommer att bli sämre för brukarna.
- Sex månader är fortfarande en väldigt lång tid att spara på, säger hon.
Lagen träder i kraft den 1 juli 2008 och kommer att följas upp för att se hur den fungerar i praktiken.