Inledare


Linus Brohult
Fria.Nu

Nej till köttskatt är politiskt hyckleri

Konsumtionen av kött och mjölk i Sverige står för så mycket som en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser. På global nivå står den animaliska livsmedelsproduktionen för 18 procent av utsläppen. Så varför har vi inga miljöskatter på kött och komjölk?

En intressant konflikt om svenskarnas och västvärldens matvanor är under uppseglande. För köttkonsumtionen ökar ännu mer än utsläppen från biltrafiken. Kött är kanske ännu mer än bilismen en del av den västerländska livsstilen, åtminstone mentalt.

Miljöskatter och andra åtgärder för att begränsa biltrafiken är sedan länge accepterat som något som behövs, från vänster till höger i den svenska partipolitiken. Nu har det dock visat sig att kött- och mjölkproduktionen står för ännu större utsläpp av växthusgaser, och den enda rimliga slutsatsen är väl att också miljöskatta animaliska livsmedel? Eller?

Nej, inte alls, enligt konservativa bastioner, som Svenska Dagbladets ledarredaktion och Lantbrukarnas Riksförbund. LRF försvarar den svenska köttproduktionen med en klassisk variant av att skylla ifrån sig: 'De andra är mycket värre!'.
I sitt svar på inslaget om köttets miljöpåverkan i SVT:s Uppdrag Granskning skriver LRF att i Brasilien - där genererar minsann köttproduktionen ännu mer miljöfarliga utsläpp än i Sverige.

På detta kan man lätt svara: Visst, det må så vara, att det finns ännu mer miljöfarlig köttproduktion i andra länder. Men varför skulle det hindra oss att agera mot miljöfarlig matproduktion här?

Om det skulle vara möjligt att införa en extra straffskatt på importerat kött hade det förstås inte varit fel, men dagens frihandelsregler förhindrar dessvärre sådana nationella regler. Så länge frihandel mer eller mindre framhålls som en religion inom den globala politiken kommer vi tvingas hitta andra vägar att minska miljöfarlig verksamhet.

I första hand kan vi redan nu göra det enda vettiga: straffbeskatta animaliska livsmedel (säväl svenska som importerade) istället för att subventionera dem (som vi gör i dag).

Nu säger många högerdebattörer att förslaget om köttskatt helt enkelt är ett oacceptabelt krav från vego-talibaner, som bara älskar att från staten reglera folks matvanor. Men varför skulle 60-70 procent av priset på den miljöfarliga bensinen kunna bestå av skatt, medan köttet både har en skattesubventionerad produktion och en låg moms på 12 procent?

>Svaret är att våra matvanor upplevs som något djupt privat. Något som ingen annan ska lägga sig i. Därför är det viktigt att konkretisera kravet på köttskatt. Köttskatt innebär ju inte att kött förbjuds. Även vi som är veganer och vegetarianer inser att det inte skulle vara möjligt med något sådant förbud.

De som äter kött kommer alltså att kunna knapra vidare, men det kommer att svida lite mer i plånboken. Forskning på Chalmers Tekniska Högskola visar att det räcker med 15 kronors straffskatt per kilo nötkött för att minska konsumtionen med 13 procent. Miljöskatt på animaliska livsmedel kommer helt enkelt att minska konsumtionen av kött, och öka försäljningen av vegetariska livsmedel. Det tjänar både miljön och vi själva på. Att färre djur behöver plågas av köttindustrins ovärdiga djurhållning är en god bieeffekt.

De som motsätter sig köttskatt har hittills inte kunnat prestera ett enda hederligt argument. Ändå påstår de sig värna om miljön. Det är inte annat än politiskt hyckleri.

ANNONSER

© 2024 Stockholms Fria