Det gick en rysning bland kärnkraftens vänner när Miljödomstolen i Vänersborg för en dryg vecka sedan beslutade att inte ge tillåtelse till utökad kärnkraft vid Ringhalsverket. Men kärnkraftens vänner ser inte alls striden som förlorad, utan irriteras mest över att det blir en plump i protokollet för marknadsföringen av kärnkraften.

Miljödomstolen skriver i sin dom att tre saker gör det omöjligt att godkänna utvidgad kärnkraft vid Ringhalsverket. Miljöbalken innehåller bestämmelser om ett hållbart och kretsloppsanpassat samhälle, och det går inte att förena kärnkraftsavfallet med de målsättningarna. Frågan om kärnkraftens avfall är fortfarande inte löst. Och planerna på att öka effekten vid Ringhalsverket skulle också öka på mängden kärnkraftsavfall.

Den andra anledningen till att inte godkänna Ringhalsverkets ansökan om ökad effekt vid två av reaktorerna är risken för en kärnkraftsolycka. Och den tredje anledningen är att kärnkraftsel innebär en misshushållning med naturresurser –eftersom den mesta energin försvinner ut i havet med kylvattnet.

Resonemangen från Miljödomstolen är helt logiska, och den som läst igenom Miljöbalken måste ha svårt att förstå hur kärnkraftens produktion av radioaktivt extremt miljöfarligt avfall kan förenas med Miljöbalkens skrivningar.

Tyvärr har det politiska etablissemanget när Miljöbalken gick igenom i riksdagen 1998 försäkrat sig mot den här typen av stopp för de miljöbrott som regeringen anser sker med ett gott syfte. Miljödomstolen får med andra ord inte sista ordet. Istället är det nu regeringen som fattar det slutgiltiga beslutet om Ringhals ska få utöka sin effekt.

Därför är det tragiskt att se Mona Sahlin, minister för det "gröna samhällsbygget", redan före Miljödomstolens besked uttala sig för en utvidgad kärnkraft. Och det är lika tragiskt att se miljöminister Lena Sommestad efter Miljödomstolens besked förklara att kärnkraften ska fasas ut, men först "på lång sikt", och att regeringen nu måste ta hänsyn till andra samhällsintressen.

Mona Sahlins resonemang går ut på att det är utmärkt att stänga reaktorer i Barsebäck, som ett led i kärnkraftsavvecklingen, samtidigt som de reaktorer som finns kvar drivs "mer effektivt". Vad det handlar om är egentligen att stängningen av Barsebäck bara var ett spel för gallerierna. Att den energin nu i stället ska produceras i Ringhalsverket.

De investeringar som statliga Vattenfall nu vill göra i Ringhalsverket för att höja effekten kan bli ekonomiskt lönsamma först om kärnkraftverket får fortsätta sin verksamhet i minst 25 år. Uppenbarligen tänker sig kärnkraftskramarna inte att det ska bli någon snabb avveckling av kärnkraften, utan att socialdemokratin ska fortsätta sin förhalning av en miljövänlig energiomställning.

Det är bara att hoppas att regeringen inte väljer att köra över de goda intentioner som funnits med miljöbalkens prövning av miljöfarlig verksamhet, som kärnkraften. Dessvärre tyder just nu allt på motsatsen, att regeringen fortsätter på kärnkraftens väg. Regeringens samarbetspartier borde göra allt för att så inte ska bli fallet.