- Jag blev förvånad över att det var så pass många av svenskarna som inte kan tänka sig en jude som statsminister, säger Henrik Bachner, en av författarna till rapporten Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige som presenterades i tisdags.
Syftet med undersökningen, som gjorts i samarbete mellan Forum för levande historia och BRÅ, är att kartlägga och öka kunskapen om fördomar mot judar, och antisemitismens utseende och utbredning bland svenskar.
- För första gången har vi en bild av hur utbredda antisemitiska föreställningar är i Sverige. Nu kan man inte längre påstå att antisemitismen inte är ett svenskt problem, säger Heléne Lööw, överintendent vid Forum för levande historia.

Men resultatet av undersökningen kritiseras. Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, anser att den här typen av undersökningar inte kan mäta hur stor andel av svenska folket som har en negativ inställning till judar.
- De som svarar brukar oftare hålla med om påståendena. I den här undersökningen var det bara 3 000 av de 5 000 tillfrågade som svarade.
Därför menar han att den här undersökningen bara duger till att jämföra olika grupper i samhället och att man måste vara försiktig med att uttala sig i procentsatser.
Enligt undersökningen har många svenskar har mytologiska föreställningar om judisk makt över medier, politik och ekonomi. 26 procent av de närmare 3 000 personer i åldrarna 16-75 år som besvarat undersökningsenkäterna, menar att 'judarna har stort inflytande över världsekonomin'.
- Resultaten är oroande. Just mytbildningar om 'judarnas' makt kan bli farliga i tider av politisk eller ekonomisk kris. Då kan dessa bilder lätt exploateras av populistiska och antidemokratiska krafter, menar Henrik Bachner.

Peter Esaiasson anser också att resultat av attitydundersökningar antingen ska jämföras över tid eller med andra internationella undersökningar. Men granskningen är den första i sitt slag som gjorts i Sverige, så författarna menar att det inte finns några likvärdiga resultat att jämföra med. Man kan inte säga om attityderna ökat, minskat eller är stabila.
- Det är forskarnas ansvar att undersökningen blir jämförbar med andra, anser Peter Esaiasson.
De slutsatser som kan dras av rapporten är enligt Henrik Bachner att det finns antisemitiska tendenser i det svenska samhället och att definitionen av svenskhet utestänger judar.
- Judar har funnits i Sverige i över 200 år, men definitionen av vad det betyder att vara svensk är seglivad, menar han.

Undersökningen är den första av tre fördjupade undersökningar som bygger på en studie om intolerans som genomfördes 2004. Senare i år kommer de båda andra undersökningarna att presenteras. En om homofobi och en om islamofobi.
Peter Esaiasson ställer sig kritisk även till detta. Han menar att det skulle ha varit bättre om de tre undersökningarna presenterats samtidigt.
- Hade de presenterats samtidigt hade de åtminstone kunnat jämföras med varandra för att se vad svenskar är mest rädda för, säger Peter Esaiasson.