• Information om att inte röra sjuka eller döda fåglar når inte alla föräldrar.
Fria.Nu

Information om kriser når inte alla invandrare

Det finns varken information eller informationskanaler som kan nå alla vid en kris. Fria Tidningar har tittat på vilken information som människor som inte behärskar avancerad svenska kan få om fågelinfluensan. Ingen av de berörda myndigheterna hade information på lätt svenska och bara en hade information på engelska. Men regeringen litar på att myndigheterna tar sitt informationsansvar på allvar.

Vad händer om det sker en kris i samhället? Till exempel om fågelinfluensan börjar smitta från människa till människa. Om den utvecklas till en pandemi? Som svensk är det lätt att få information från Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Krisberedskaps- myndigheten som är de myndigheter som är mest inblandade i fågelinfluensan. Men behärskar man inte byråkratsvenska blir det svårare.
Ingen av myndigheterna har någon information om fågelinfluensa på lätt svenska och ingen har information på något invandrarspråk. Jordbruksverket är den enda av myndigheterna som har informationen på engelska.

Hur kan det komma sig? Hur ska ni nå alla i Sverige vid en pandemi?
- Som det ser ut idag, finns det inget behov att gå ut med information till alla grupper i samhället. Det är en avvägning av behovet av information. Vi bedömer att det bara är fågeluppfödare som är i akut behov av information, säger Marike Palm, informationschef på Socialstyrelsen som är den ansvariga myndigheten vid en pandemi.

Är ni säkra på att det inte finns fågeluppfödare som inte pratar bra svenska?
- Det får du fråga Jordbruksverket om.
Hon säger att det kan ta år innan det utvecklas en pandemi. Trots risk för oro och ryktesspridning på grund av obefintlig information, är det inte en prioritering att ge information på andra språk än svenska.

Ska inte rekommendationer om att inte röra vid döda fåglar även gå ut till dem som inte pratar svenska?
- Det får du också prata med Jordbruksverket om.

Och på Jordbruksverket har man inte ens funderat på hur informationen ska nå ut till alla. Cecilia Forsmar, informatör på Jordbruksverket säger att myndigheten inte har tänkt så långt eftersom det förmodligen är lång tid kvar till en pandemi bryter ut.
- Vi har en telefonpanel där vi sökt efter personal som behärskar flera språk, men det är mest svenska och engelska de behärskar, säger Cecilia Forsmar.
På Statens veterinärmedicinska anstalt har man åtminstone börjat tänka på hur man ska nå ut till alla vid en pandemi.
- Vi har ingen plan för hur vi ska nå ut till alla och det är en stor brist. Men tillsammans med de andra berörda myndigheterna planerar vi att starta en gemensam portal på internet men när den kommer tillstånd vet vi inte. Till dess får vi försöka använda oss av de som jobbar hos oss som kan andra språk, säger Olof Andersson, informationschef på Statens veterinärmedicinska anstalt.
Han ser situationen som akut eftersom kulmen kommer att nås när våra flyttfåglar återvänder från söder.

Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ska samordna informationen vid olika sorts kriser och ge lägesbeskrivningar. De ska också ge råd i frågor om kriskommunikation.
- Det är en viktig fråga om att lyckas nå ut till alla. Vi tänker på det men har ännu inte svaren på hur det ska gå till. Men än så länge har vi ingen varningssituation, säger Svante Verger, informationschef på Krisberedskapsmyndigheten.

Ska det krävas en varningssituation för att ta folks oro på allvar? Det kan ju också gälla andra krissituationer än fågelinfluensan då människor måste få ställa frågor.
- Nej, vi måste bättra oss. Men de flesta som ställer frågor till oss gör det på svenska, säger Svante Verger.

Birgitta Brink, informationschef på Smittskyddsinstitutet säger att det inte ligger i myndighetens uppdrag att ge information till allmänheten. Men på deras hemsida finns ändå information på svenska.
- I den bästa av världar skulle vi ha den informationen på alla språk. Och att ge information på lätt svenska är en resursfråga, säger Birgitta Brink.
Hon säger att om en pandemi bryter ut är det smittskyddsläkarna på respektive landsting som har ansvar för information till allmänheten.
- På vår hemsida finns information på 20 språk om allmänfarliga sjukdomar. Men vi har ännu ingen information om fågelinfluensa. Eftersom fågelinfluensa än så länge är en djursjukdom är det Jordbruksverket som har informationsansvaret, säger Ingegärd Hökeberg, smittskyddsläkare på Stockholms läns landsting.
Men för att ta del av informationen om allmänfarliga sjukdomar måste man veta att man ska gå in på www.smittskyddsenheten.nu och förstå att man ska klicka sig vidare på 'översättning av smittskyddsbladen'.

Hur ska ni nå ut till människor som inte behärskar svenska om en pandemi bryter ut? Hur ska de veta var de ska söka informationen?
- Vi har kontakter med vissa invandrarföreningar, men inte alla. Vi kan också annonsera via dagstidningar, säger Ingegärd Hökeberg.

Om en pandemi bryter ut är det socialdepartementet som har huvudansvaret för samordningen. Inträffar det en ny tsunami är det utrikesdepartementet. För andra kriser är det försvarsdepartementet eftersom Krisberedskapsmyndigheten sorterar under dem. Men det hjälper föga:
- Myndgheterna har ett självständigt informationsansvar och det är viktigt att de synkroniserar sin information. Ett nybildat nätverk ska se till att så sker, säger Stefan Sjökvist, pressekreterare på socialdepartementet.
Ett resultat av det nybildade nätverket är att Krisberedskapsmyndigheten nyligen har upprättat en telefonlinje dit oroliga kan ringa. Det är åtta myndigheterna som står bakom tjänsten. Ibland får man svar på frågan direkt. Om den är svår skickas den vidare till respektive myndighet.
Kan man där ställa sina frågor på vanliga invandrarspråk?
- Nej.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hallå där Johanna Carlbaum Lagerwall...

som är ordförande i Rullstolsfrämjandet. På lördag anordnas Sveriges första rullstolsrally i Stockholm. Starten går klockan 13 vid Sergels torg. Därefter kommer de tio rallyförarna att köra Hamngatan – Norrmalmstorg – Kungsgatan – Sergelgatan och tillbaka till Sergels torg. Arrangör är stiftelsen Rullstolsfrämjandet, som samlar in pengar till rullstolar i fattiga länder.

Kolonister befarar sämre villkor

Stockholms stads 25-åriga arrendeavtal med stadens kolonilottsföreningar håller på att löpa ut. I ett förslag till ett nytt avtal föreslås avtalstiden istället till fem år, vilket kan få förödande konsekvenser, menar kolonisterna.

Äldre får regnbågsboende

Inom tre år kommer med största sannolikhet de första att flytta in på Regnbågen, Sveriges första boende för äldre hbt-personer. Redan har man fått in tillräckligt många intresseanmälningar och Micasa fastigheter AB ska nu söka efter en lämplig fastighet i Stockholms innerstad.

Social fernissa över Vårdval Stockholm

Alliansmajoriteten i landstinget satsar 2,7 miljoner kronor på sex vårdcentraler i utsatta förorter för att dessa ska kunna anställa distriktssköterskor. Oppositionsborgarrådet Birgitta Sevefjord (V) kallar satsningen ”fernissa”.

© 2024 Stockholms Fria