Fördjupning


Erik Sjölin
Fria.Nu

Få homoförebilder i barnböckernas värld

Ända sedan 1945 då den första boken om Pippi Långstrump kom ut har barnbokstraditionen vuxit sig stark i Sverige. Men familjerna där läsningen äger rum har förändrats och består i dag inte nödvändigtvis av en mamma och en pappa. Den ensamstående föräldern med barn har blivit etablerad i barnboksvärlden. Men att det finns många homopar med barn är något som ännu inte har börjat återspeglas i svensk barnlitteratur. Varför är det så? svarar de största barnboksförlagen på frågan. Utvecklingen går långsamt, men under det kommande året ger två förlag ut var sin barnbok där heterosexualitet inte är givet.

Om man gör en sökning efter barnböcker med gaytema på en större amerikansk nätbokhandel får man upp titlar som One dad, two dads, brown dads, blue dads, And tango makes three, Daddy's wedding, King and king, Heather has two mommies och Mama eat ant, yuck! De flesta böckerna är utgivna på mindre gayförlag, men en del på större förlag utan särskild inriktning.

I Sverige finns böckerna Malins mamma gifter sig med Lisa av Annette Lundborg och Trollen på Regnbågsbacken av Bodil Sjöström. Båda kom ut 1999 på förlagen Eriksson & Lindgren respektive Atlas. Den första finns att köpa i affärer och låna på biblioteken, medan den sistnämnda är slut på förlaget och svår att få tag i över huvud taget. Svenska ungdomsböcker med homotema finns det många fler av, men böcker för yngre barn som återspeglar icke-heterosexuella familjesammansättningar lyser dock med sin frånvaro.

– Vi får inte in några sådana manus, anger representanter från barnboksförlagen Alfabeta, Opal, Eriksson & Lindgren och Rabén & Sjögren som orsak till situationen.

Ulrika Larsson på Normal förlag säger däremot att de får in många manus. Men ändå är hon inte odelat positiv.

– Problemet med queera barnböcker är att de ofta är överpedagogiska istället för att vara roliga. Många av de barnboksmanus som kommer in till oss är just överpedagogiska och det handlar mycket om hur barnet blir till, om surrogatföräldrar och hur mammorna åker till Danmark för insemination. Sådant skiter ju barn i!

Normal är ett förlag som vill ge ut böcker för alla som inte tycker att heterosexualitet är ett måste. Nästa vår ger de ut sin första barnbok.

– Vi har länge letat efter ett bra barnboksmanus och den här boken som vi ska ge ut är rolig, finurlig och inklusiv. Den funkar för alla. Sådana böcker brukar ju egentligen inte finnas, men vi tror verkligen på den här. I den finns det plats för flera olika sorters människor.

Varför utgivningen ser ut som den gör tror hon beror på "det gamla vanliga mainstreamproblemet", att barnböcker över huvud taget är ganska konservativa.

– Pojkarna är huvudpersoner och aktiva. Ska det handla om känsloliv handlar det om flickor. Böckerna går i rosa och blått. Bokutgivningen som finns i dag, vad ger den för signaler till folk som har annorlunda idéer och saker liggande i skrivbordslådan? Jo, att det är kört. Förlagens problem är nog att de vill göra böcker som tilltalar alla och det betyder ofta att ta bort allt som är lite konstigt.

Lena Spaulding på Alfabeta förlag säger direkt att några böcker med homofamiljer har de inte givit ut eftersom de inte har fått in några manuskript som tar upp ämnet.

– Det är klart att de här barnen ska få böcker som handlar om dem, precis som det på samma sätt borde finnas fler böcker för invandrarbarn. Men det här är inte något som vi har diskuterat. Vi vill bara ge ut böcker med hög kvalitet i bild och text. Vi kan inte ta ansvar för vad som finns på marknaden eftersom vi är ett privatägt förlag och inte en statlig institution som kan uppfylla några krav.

Lena Spaulding påpekar att Alfabeta är ett vinstdrivande företag som måste sälja för att överleva. Men ur kommersiell synpunkt ser hon inte några problem med att ge ut barnböcker med homoinslag.

– Jag tror inte att det skulle skrämma bort köpare, för det finns nog en stor målgrupp. Men det här är ett ämne som vi inte har någon kunskap om.

Catrine Grimlund är förläggare på förlaget Opal. Att det inte finns många svenska barnböcker med homofamiljer har hon inte uppmärksammat.

– Det har jag aldrig tänkt på, säger hon. Och det är inte heller något vi har diskuterat, aldrig. Jag tänker inte så.

Opal har precis som de flesta andra förlag heller aldrig fått in något manus där en icke-heterosexuell familj finns med i handlingen. Förlaget väljer inte ut olika ämnen, utan vill helt enkelt bara ge ut bra böcker med hög kvalitet, påpekar Catrine Grimlund.

– På ett förlag letar man inte efter ämnen på det sättet och om man tänker efter saknas det egentligen många barnböcker, om krig och skilsmässor till exempel.

Några kommersiella hinder med att ge ut en barnbok med en homofamilj i handlingen ser Catrine Grimlund inte. Förlaget skulle aldrig tacka nej till ett riktigt bra manus. När det gäller huruvida förlagen har något ansvar i frågan är hon av bestämd åsikt:

– Det tycker jag verkligen inte. Det är hög kvalitet som går först.

Förlaget Eriksson & Lindgren gav 1999 ut boken Malins mamma gifter sig med Lisa av Annette Lundborg. Förläggaren Carina Gabrielsson-Edling berättar:

– Det var ett bra manus och en bra historia som speglar hur vardagen ser ut för många barn, så varför skulle vi inte ge ut den?

För Eriksson & Lindgren var det viktigt att Malins mamma gifter sig med Lisa gavs ut på ett välkänt barnboksförlag med bilder av en etablerad illustratör.

– Sådana saker sänder nämligen ut signaler om en boks värde, menar Carina Gabrielsson-Edling.

Efter att Malins mamma gifter sig med Lisa hade publicerats kom flera manus med liknande tema in till Eriksson & Lindgren, men inget av dem blev aktuellt för utgivning.

– Jag minns faktiskt inte riktigt varför det blev så, berättar Carina Gabrielsson-Edling. Men jag antar att det berodde på den vanligaste anledningen till att vi tackar nej till utgivning, nämligen att manuskripten inte höll tillräckligt hög kvalitet.

Carina Gabrielsson-Edling tycker att på förlagen ligger ansvaret att ge ut bra manuskript, men också att skildra hur verkligheten ser ut. Men man vill inte efterlysa en viss sorts manus eller göra andra ändringar i dem.

– En bra författare är en bra författare och man kan inte be dem skriva på ett särskilt sätt, det skulle bli konstigt. Och det skulle vara spekulativt att be en författare byta ut sina heterosexuella karaktärer mot homosexuella.

Det tar lång tid för vissa frågor att ta sig in i barnlitteraturen, tror Carina Gabrielsson-Edling. Det var exempelvis inte länge sedan det inte fanns några invandrarbarn i barnböckerna. Hon tror att förändringarna kommer med tiden.

– Om man tittar på skilsmässor så har de funnits under hela 1900-talet, men det var inte förrän på 70-talet som de började skildras i barnböckerna för det var då det blev lättare att skilja sig och därför fler som gjorde det. Det bildas fler och fler familjer som ser annorlunda ut och snart kanske det också syns i litteraturen.

Till hösten ska Rabén & Sjögren ge ut en bilder-bok som handlar om svartsjuka. Eftersom boken ännu inte har kommit vill informationschefen Erik Titusson inte avslöja vem författaren är eller för många detaljer ur handlingen. Men han berättar att en karaktär i boken, huvudpersonens morbror, är gay.

– Det här är en bok som vi har väntat på, säger han. Den är genialt gjord eftersom sexualiteten inte är kommenterad, utan bara finns där. Det är en helt annan historia som står i fokus och det är väldigt nytt och spännande.

Att Rabén & Sjögren ger ut en sådan här bok först nu förklarar Erik Titusson med att de tidigare inte fått in några bra manus eller författare som kunnat skriva om ämnet på ett bra sätt. Och precis som Carina Gabrielsson-Edling på Eriksson & Lindgren tror Erik Titusson att det tar lite tid innan samhället slår igenom i barnlitteraturen.

– Men jag tror att det kommer fler barnböcker som berör temat på ett eller annat sätt. Jag minns att när Astrid Lindgren fick frågan om varför hon aldrig skrev om skilsmässobarn i förorten svarade hon att hon bara kunde skriva om sådant hon kände till. Jag tror det ligger något i det. Författare måste brinna för det de skriver om. Snart kommer flera regnbågsbarn att växa upp och skriva om sina erfarenheter.

Erik Titusson berättar att man på Rabén & Sjögrens redaktion inte har fört någon diskussion i frågan, men att de blev väldigt glada när manuset till boken om svartsjuka kom in. Han tycker att förlagen är en del av problematiken, men att deras främsta ansvar är att ge ut bra barnböcker. Och bra böcker är allmängiltiga.

– Barn hittar alltid sig själv i berättelser och bra bilderböcker kan barn relatera till oberoende av hur deras föräldrar ser ut. Alla har rätt till hög kvalitet, även barn till homoföräldrar, så man får inte behandla ämnet hur som helst. Jag tycker inte att det ska vara ett självändamål att ge ut böcker som skildrar regnbågsfamiljers liv, för en dålig bok kommer ändå ingen att vilja läsa. En bra bok som innehåller homosexuella karaktärer, föräldrar eller andra, kommer däremot alla vilja läsa, oavsett om man växer upp med homoföräldrar eller inte.

Även om den här typen av barnböcker är få tycker inte Erik Titusson att det är svårt att hitta bra böcker som går utanför de vanligaste familjeformerna.

– Hela barnbokstraditionen är fylld av icke-traditionella familjer, titta bara på Alfons Åberg, Pippi Långstrump och Pettson och Findus. Det saknas inte berättelser där familjerna ser annorlunda ut, så föräldrar borde lätt kunna hitta böcker som inte är heteronormativa.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

När alternativen saknas finns andra strategier

Att det inte finns många barnböcker med homofamiljer beskriver Lina Antman som frustrerande. Och de som finns tycker hon inte är särskilt roliga. Men än så länge är böcker som erbjuder alternativa könsroller viktigast för treåriga sonen Einar Antman.

Fria.Nu

'Som Alfons Åberg, fast gay'

Författarna Annette Lundborg och Bodil Sjöström vill se fler böcker som placerar homofamiljen mitt i vardagen. De skrev sina berättelser Malins mamma gifter sig med Lisa respektive Trollen på Regnbågsbacken för att fylla det tomrum som fanns och för att visa att familjer kan se ut på flera olika sätt.

Fria.Nu

”Deprimerade pappor berättar inte för någon”

Att nyförlösta mammor drabbas av depressioner är ganska vanligt, men att också många nyblivna pappor mår dåligt är inte lika känt. Fria samtalar med forskaren Elia Psouni om papporna som faller mellan stolarna hos vården.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria