Fria.Nu

Polisen kan få tillgång till PKU-registret

Biobanken PKU skapades i syfte att främja forskningen och innehåller blod från omkring 3,3 miljoner svenskar. Nu utreder regeringen om polisen ska få tillgång till registret.

Parallellt med att den omstridda FRA-lagen gått igenom öppnar regeringen upp för ännu en lagändring som kommer att uppröra integritetsförespråkare. I ett kommittédirektiv ger socialdepartementet utredaren Margit Kärrström i uppdrag att ”analysera vilka behov de brottsbekämpande myndigheterna har av att kunna ta vävnadsprover från PKU-biobanken i beslag”.

PKU-biobanken omfattar runt 3,3 miljoner blodprover från svenskar födda från 1975 och framåt. En förutsättning för att proverna ska få lagras är att föräldrarna gett sitt samtycke. Men samtycket har alltid gällt att proverna ska användas inom forskningen, inte inom brottsbekämpning.

Ulrika von Döbeln, föreståndare för PKU-biobanken vid Karolinska universitetssjukhuset, dömer ut tanken att öppna biobanken för polisen.

– De här proverna är tagna för medicinska ändamål och biobankslagen föreskriver att de ska användas i medicinska syften, säger hon. Jag tror att det är viktigt för allmänhetens förtroende för sjukvården att det man har sagt att de ska användas till är det som gäller.

Polisen välkomnar dock utredningens direktiv.

– Vi välkomnar att utredningen kommer med direktiv om vad vi får och inte får göra, säger Kent Rosengren, kommissarie på Rikspolisstyrelsen med inriktning kriminalteknik.

– Det är klart att det finns ett verksamhetsbehov inom riktigt grova brott, då ser vi positivt på att få tillgång till olika typer av referensmaterial. Vi får inte ha en övertro på den möjligheten, men i enskilda ärenden skulle det absolut kunna hjälpa att fälla eller fria misstänkta gärningsmän.

Bakgrunden till regeringens översyn är att två lagstiftningar, rättegångsbalken och biobankslagen, står emot varandra.

– Vi ser att lagstiftningar kommer i konflikt med varandra och därför ska utredaren analysera vilka behov som de brottsbekämpande myndigheterna har, säger socialminister Göran Hägglund (kd) till Ekot.

I samband med jakten på utrikesminister Anna Lindhs mördare 2003 beslutade ledningen vid Karolinska att lämna ut ett blodprov från biobanken sedan åklagare beslutat om att detta fick beslagtas.

För detta fick emellertid ledningen kritik av Socialstyrelsen som i ett tillsynsärende konstaterade att rättegångsbalken inte står över biobankslagen och att provlämnarnas integritet därför borde ha värnats. Karolinskas ledning har därefter medgett att den inte borde ha tillmötesgått polisens begäran.

Göran Elinder från Karolinska institutets etikråd är kritisk till direktiven och menar att sjukvården och polisen ”bör spela på olika planhalvor”.

– Ur sjukvårdens synpunkt är det olyckligt. När man lägger sitt prov i en biobank går man med på att det får användas för sjukvård och därmed förenlig verksamhet. Om man sedan ändrar så att det får användas för brottsbekämpning är det att gå bakom ryggen på människor.

Fakta: 

PKU-biobanken

• PKU-prov tas rutinmässigt på alla nyfödda barn för att utesluta ett antal ärftliga och behandlingsbara sjukdomar. Föräldrar till nyfödda tillfrågas regelmässigt om blodproverna från PKU-prov får sparas i ett register för forskning. De allra flesta säger ja. Till sin omfattning och täckning är biobanken därför världsunik.

• I anslutning till tsunamikatastrofen 2004 stiftade regeringen på kort varsel en tillfällig lag som medgav att uppgifter ur biobanken kunde användas för att identifiera avlidna svenskar. Denna användning har av företrädare för biobanken bedömts vara oproblematisk.

• Enskilda kan begära att få sina PKU-prov förstörda. Detta ska göras skriftligen och sändas till PKU-laboratoriet, CMMS C2-71, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 141 86 Stockholm. Brevet ska innehålla den enskildes namn och personnummer, moderns namn och personnummer, sjukhus den enskilde är född på, adress för bekräftelsebrev samt underskrift.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ett regnigt Stockholm för ett fritt Iran

På dagen tio år efter att studentprotesterna i Iran 1999 slogs ner öser regnet över Stockholm. Det hindrade dock inte hundratals från att samlas utanför riksdagen – för att minnas och stödja dagens iranska demokratirörelse.

Tolkhjälpen räcker inte till

25-åriga Katarina Garamvölgyi behöver hjälp med tolkning för att klara både kontakten med myndigheter och vanliga vardagsbestyr. Men landstingets Taltjänst kan bara erbjuda knappt hälften av den hjälp hon behöver. Tolkkapaciteten räcker inte.

Striden på Lagena är inte över

Efter att arbetsköparen stämde de vilt strejkande anställda till Arbetsdomstolen gick lagerarbetarna tillbaka till jobbet. Men konflikten är långt ifrån över, menar Patrik Olofsson, tidigare ordförande i arbetsplatsens fackklubb.

Papperslösa Stockholm hoppar av fackligt samarbete

Med Fackligt center för papperslösa skulle arbetarrörelsen slutligen ta tag i den svåra frågan om den papperslösa arbetskraftens roll. Men redan efter ett knappt år lämnar nu Papperslösa Stockholm sina platser i styrelsen.

Polisen frias för Saleminsats

Polisen frias från misstankar om misshandel och tjänstefel i samband med en kritiserad insats mot antirasister i Salem förra året. Enligt vice chefsåklagare Kay Engfeldt har polisen fattat ”objektivt felaktiga beslut”, men brott kan ej styrkas.

© 2024 Stockholms Fria