Debatt


Jackie Swartz • Läkare och styrelseordförande
Stockholms Fria

Antroposofisk medicin hjälper tusentals och är mer utforskad än många tror

Visst är vi intresserade av forskning! Men forskning kräver pengar, och vår lilla icke vinstdrivande verksamhet kan inte mäta sig med läkemedelsindustrin när det gäller resurser. Dessutom används de antroposofiska naturläkemedlen mycket individuellt för varje patient, vilket gör att det är svårt att genomföra stora dubbelblinda studier på enskilda substanser, skriver läkarna Jackie Swartz och Ursula Flatters.

I debatten om antroposofiska naturläkemedel saknas ofta några viktiga fakta och insikter.

Debatten handlar i stora drag om huruvida de småskaliga och ofarliga antroposofiska naturläkemedlen, som används inom antroposofisk vård, ska tvingas in i exakt samma omfattande regelverk som vanliga läkemedel som produceras storskaligt för läkemedelsmarknaden med stora vinstintressen. Det här är sedan länge ett välkänt regeldilemma, både i Sverige och i övriga Europa. Reglerna är ofullständiga och det dilemmat har i decennier lösts med dispens i Sverige och andra särregler i andra EU-länder. Annars hade konsekvenserna blivit helt orimliga, särskilt för patienterna.

Det som står på spel är den antroposofiska vården, som är mycket uppskattad och efterfrågad av tusentals patienter och remitterande läkare. Här används antroposofiska naturläkemedel som komplement till vanliga läkemedel, av legitimerade läkare och sjuksköterskor. Den antroposofiska vården är en vårdinriktning som betonar människan som en helhet av både kropp och själ i samverkan med ett fritt jag. Det gör vi genom att kombinera vanlig skolmedicin med olika terapier, god omvårdnad, bra kost och bra miljö, samt naturläkemedel.

Vi får med jämna mellanrum läsa debattinlägg där man blandar ihop vår helhetssyn på människan med någon sorts religiös syn. Vi kan bara säga att detta inte stämmer med verkligheten. På Vidarkliniken är vi läkare, sjuksköterskor, terapeuter med flera som sysslar med god vård under myndighetskontroll. Och ja, vi anser att patienter som mår bra i själen har större möjligheter att bli friska eller få högre livskvalitet. Det synsättet praktiserar vi med mycket bra resultat. Det kan tusentals hjälpta patienter och ett antal patientföreningar intyga. Det här framgår också av oberoende patientutvärderingar.

När det gäller antroposofiska naturläkemedel finns en annan vanlig missuppfattning om att det inte finns någon riktig forskning och att vi inte är intresserade av att forska. Inte heller det stämmer med verkligheten.

Det finns en hel del forskning och mängder av klinisk erfarenhet som visar goda effekter. Det gäller hela spektrat av behandlingar av både tillfälliga infektioner och livslånga sjukdomar. En del av denna forskning finns sammanfattad i en vetenskaplig sammanställning framtagen av forskare på uppdrag av schweiziska medicinska myndigheter (Kienle och Kiene, HTA 2006). Där har man gått igenom 195 studier av god till hög kvalitet. Sammanställningen visar att antroposofisk medicin bidrar till goda medicinska resultat, antingen självständigt eller som komplement till andra mediciner. Jesper Jerkert (Föreningen vetenskap och folkbildning), som i ett tidigare debattinlägg påstår motsatsen, har här något att bita i.

Vi är mycket positiva till mer forskning eftersom vi behöver fördjupa vår kunskap, bland annat kring verkningsmekanismer och kostnadseffektivitet, och till sådan forskning behövs också avsevärt mer resurser. Som liten icke vinstdrivande vårdgivare kan vi förstås inte mäta oss med de forskningsresurser som finns tillgängliga i den övriga vården. Eftersom det inte går att patentera naturläkemedlen är heller inte intresset inom den ganska kommersiella läkemedelsindustrin särskilt stort.

De antroposofiska naturläkemedlen används i praktiken mycket individuellt för varje patient, i kombinationer av åtgärder och utifrån ett helhetsperspektiv på patienten. Ur forskningssynpunkt innebär detta att det inte blir några stora serier av människor där man kan genomföra dubbelblinda studier av enskilda substanser. Därför är det viktigt att forskning på det här området mer tar tillvara på all den kliniska erfarenhet och praktiska evidens som finns. Här behövs en del metodutveckling som mer utgår från den kliniska verkligheten.

Att läkemedelsregistrera de många olika varianterna av antroposofiska naturläkemedel, under samma omfattande krav som för vanliga läkemedel, är en omöjlighet både ekonomiskt och praktiskt. Regelverket är alltför fyrkantigt och passar inte in på alla de vårdåtgärder som är avsedda att bota och lindra. Det passar även dåligt in på den kliniska verkligheten som vi möter.

Även EU-kommissionen konstaterar i en rapport i september i år att medicinska terapeutiska riktningar med en helhetssyn, som exempelvis antroposofisk medicin, behöver ett annat regelsystem. Regelverk som ställer rimliga krav har vi inget emot, och den här frågan är något som måste lösas på EU-nivå.

Att tvinga in allt under ett och samma ofullständiga regelverk skulle i praktiken innebära att de antroposofiska naturläkemedlen försvinner. Det skulle hota hela den mycket efterfrågade och framgångsrika antroposofiska vården. De som främst skulle drabbas är de många tusen patienter som efterfrågar och blir hjälpta av den antroposofiska vården.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Stockholms Fria