Under veckan som gått sedan Israels överraskningsanfall mot Gaza förra lördagen har oppositionsrörelser och islamistiska organisationer runt om i Mellanöstern organiserat protester mot attackerna. Men det sedvanliga brännandet av israeliska flaggor har denna gång åtföljts av protester mot Egypten. Demonstrationer har ägt rum utanför landets ambassad i Libanon, Jordanien, Jemen och en rad andra länder.

Den främsta anledningen till kritiken är att Egypten hållit gränsen till Gaza nästan helt stängd sedan juli 2007, när Hamas tog kontrollen över området. Egyptens medverkan har varit en förutsättning för Israels blockad av området, vilket skapat en allvarlig humanitär kris med konstant brist på grundläggande förnödenheter och mediciner. Kritiken avfärdades av landets president Hosni Mubarak i ett tv-sänt tal i tisdags, där han slog fast att gränsen till Gaza kommer att hållas stängd tills den palestinska myndigheten under ledning av Fatah-ledaren Mahmoud Abbas tar kontroll över området.

Det starkaste motståndet mot den egyptiska regeringens politik har kommit från den interna oppositionen. Sedan attackerna inleddes har tiotusentals eller hundratusentals deltagit i demonstrationer runt om i landet, ofta organiserade av Muslimska brödraskapet.

Brödraskapet och andra oppositionsrörelser kräver inte bara att gränsen till Gaza öppnas för hjälpkonvojer, utan också att den israeliska ambassadören omedelbart utvisas och att den kontroversiella exporten av naturgas till Israel stoppas.

Demonstrationerna har varit fredliga och till en början mer eller mindre tolererade – om än övervakade av ett massivt säkerhetspådrag med tusentals kravallpoliser. Men när arabländernas utrikesministrar möttes i Kairo för att diskutera krisen på nyårsdagen tycktes toleransen för protester som bortblåst. En demonstration av socialistiska grupper utanför Arabförbundets högkvarter bröts våldsamt upp av polis. Strax efteråt försökte polisen hindra tusentals demonstranter från att samlas utanför journalistfackets lokaler i centrala Kairo.

Många stoppades på väg till protesten och ett hundratal greps, vilket ledde till mindre sammandrabbningar mellan demonstranter och polis.

En medelålders anhängare av Muslimska brödraskapet som deltog i protesten säger att han kommer att fortsätta demonstrera trots polisens ”skrämseltaktik”.

– Vi måste visa för omvärlden att vi inte stödjer regimens politik. Egypten är en del av en allians mellan Washington, Tel Aviv och Mahmoud Abbas mot islamistiska Hamas. Istället för att stödja palestinierna hjälper vi israelerna genom att sälja naturgas under marknadsvärdet, säger han.

Den egyptiska oppositionen har fått stöd från Hizbollah-ledaren Hassan Nasrallah, som i ett tal i tisdags manade det egyptiska folket att inta gatorna ”i miljontal” för att tvinga regimen att ändra sin politik. Nasrallah hyllades som en hjälte i Egypten och resten av arabvärlden under kriget mellan Israel och Hizbollah under sommaren 2006, men har efter sin skarpa kritik avfärdats av den egyptiska regeringen som en agent för Iran.

Kriget mot Gaza bär redan många likheter med Libanonkriget. Även den gången inleddes Israels offensiv med intensiva bombningar som raserade stora delar av landets infrastruktur och dödade många civila, samtidigt som USA gav diplomatiskt skydd för attackerna genom att kräva en ”hållbar vapenvila”. Liksom då har planerna för kriget dragits upp långt i förväg. Enligt en rapport i den israeliska tidningen Haaretz beordrade Israels premiärminister Ehud Barak förberedelser för en omfattande attack på Gaza redan för sex månader sedan.

I ett tal i det israeliska parlamentet i måndags lovade Ehud Barak att attackerna kommer att fortsätta så länge som krävs för att stoppa raketattacker från Gaza. Han beskrev också konflikten som ett ”krig till det bittra slutet”, skriver Haaretz.

Arab-israeliska parlamentsledamöter anklagade i sin tur de israeliska regeringspartierna för att försöka stärka sin popularitet inför det kommande valet genom att gå till krig.

– Det finns de som räknar döda kroppar samtidigt som de räknar platser i Knesset, sade Ahmed Tibi, som tillade att han i synnerhet syftade på Ehud Baraks arbetarparti.