Stockholms Fria

Experter avfärdar samband mellan utförsäljning och integration

Den borgerliga majoriteten i stadshuset försöker lansera utförsäljningen av allmännyttan som ett integrationsprojekt. Om boende i ytterstadsområden får äga sina lägenheter antas känslan av delaktighet i samhället öka. Experter som SFT talat med är dock mycket skeptiska. Intresset för att ombilda till bostadsrätter har varit svagt i Stockholms förorter, och tidigare erfarenheter talar emot den borgerliga bostadspolitiken.

UTFÖRSÄLJNINGEN AV ALLMÄNNYTTAN | Del 3 av 4: Minskar utförsäljningen segregationen?
Under den förra borgerliga mandatperioden ombildades omkring 9 500 av allmännyttans lägenheter i innerstaden – motsvarande en tredjedel av beståndet – till bostadsrätter. Att köpa sin lägenhet var ett privatekonomiskt klipp. De hushåll som ombildade sina lägenheter ökade sin förmögenhet med i genomsnitt 700 000 kronor.
När många av dessa hushåll sedan sålde sina lägenheter blev Stockholm en mer segregerad stad, enligt etnologen Klas Ramberg vid Stockholms universitet, som studerat utförsäljningen.
Dels hade den kommunala bostadskön, som dittills utgjort en möjlighet för resurssvaga grupper att tillgång till centralt belägna bostäder, inte längre hade lika många lägenheter att förmedla. Dels betingade de nybildade bostadsrätter som såldes vidare höga priser, och köptes av välbeställda hushåll.

Klas Ramberg befarar att den nu aviserade utförsäljningen av allmännyttan kommer att förstärka detta mönster ytterligare.
– Jag tror att de som inte hann med att ombilda centralt kommer att göra det nu. Förra gången tjänade man så mycket att det var nästan omöjligt att säga nej. Sedan kommer det ju säkert också att ombildas i närförorter, men ju längre ut man kommer, desto svårare blir det. Dels för att folk som har det sämre ställt inte får lån, dels för att det innebär en större risk än att köpa i ytterstaden.
I detta får han medhåll från Irene Molina, lektor i kulturgeografi på Institutionen för bostadsforskning vid Uppsala universitet.
– All erfarenhet hittills har visat att detta är en innerstadsgrej, de som omvandlar sina bostäder är de som uppfattar att de gör en bra affär, säger hon. Att utförsäljning skulle minska segregationen är ett antagande som inte bygger på någon empirisk erfarenhet.

Joachim Quiding, administrativ chef på Stockholms stadshus AB som arbetar med att ta fram direktiv från försäljningen, är övertygad om att utförsäljningen är positiv ur integrationssynpunkt.
– Det anses som önskvärt att få en högre andel bostadsrätter i ytterstadsområden. Om fler får möjlighet att äga sitt boende så minskar den sociala segregationen. Blandade upplåtelseformer är sådant som ökar den sociala statusen och stabiliteten i ett område, säger han.
Den politiska majoriteten är dock inte ovetande om att intresset för att ombilda sannolikt kommer att vara störst där bostadsmarknaden är som hetast. Särskilda informationssatsningar om möjligheten att köpa sin bostad ska göras i ytterstadsområden, och vid Järvalfältet ska ett så kallat friköpskontor inrättas.
Dessutom ska det i ytterstadsområden endast krävas att 40 procent av hyresgästerna anmält intresse för att ombilda, mot 2/3 i innerstaden, för att det allmännyttiga bostadsbolaget ska göra en värdering av fastigheten. Något som fått kritik av oppositionen, eftersom det anses strida mot den kommunala likabehandlingslagen.
Klas Ramberg betvivlar att stora delar av förorternas allmännyttiga bestånd kommer att ombildas. Men han förutspår segregerande följder även om staden lyckas i sitt uppsåt.
– Det kommer att bli kvar en oattraktiv del allmännytta, den som ingen vill köpa. Man kommer att kunna peka på den och säga att där bor de andra, vilket hela idén med allmännyttan var att motverka. Så även om de lyckas får det också negativa konsekvenser.

Oavsett hur ombildningarna i ytterstaden faller ut menar Klas Ramberg att innerstadens gränser efter den stundande utförsäljningen kommer att vara av både geografisk och ekonomisk natur.
– Stockholms kommun får kvar medelklassen och resten är tvungna att bosätta sig utanför stadens gränser, som det redan är nu. Söderkommunerna är betydligt fattigare än kommunerna i norr och i centrum.
Att detta inte är en osannolikt utveckling tillstod även biträdande borgarrådssekreteraren Tobias Sjö (m) i en intervju med SFT:s tidigare praktikant Olle Sundgren.
– Det finns en viss risk för ökad segregering, men de överklassghetton som eventuellt kan bildas i innerstaden är ju egentligen ingenting negativt. Det medför ju inte de sociala problem som finns i förorterna.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ett regnigt Stockholm för ett fritt Iran

På dagen tio år efter att studentprotesterna i Iran 1999 slogs ner öser regnet över Stockholm. Det hindrade dock inte hundratals från att samlas utanför riksdagen – för att minnas och stödja dagens iranska demokratirörelse.

Tolkhjälpen räcker inte till

25-åriga Katarina Garamvölgyi behöver hjälp med tolkning för att klara både kontakten med myndigheter och vanliga vardagsbestyr. Men landstingets Taltjänst kan bara erbjuda knappt hälften av den hjälp hon behöver. Tolkkapaciteten räcker inte.

Striden på Lagena är inte över

Efter att arbetsköparen stämde de vilt strejkande anställda till Arbetsdomstolen gick lagerarbetarna tillbaka till jobbet. Men konflikten är långt ifrån över, menar Patrik Olofsson, tidigare ordförande i arbetsplatsens fackklubb.

Papperslösa Stockholm hoppar av fackligt samarbete

Med Fackligt center för papperslösa skulle arbetarrörelsen slutligen ta tag i den svåra frågan om den papperslösa arbetskraftens roll. Men redan efter ett knappt år lämnar nu Papperslösa Stockholm sina platser i styrelsen.

Polisen frias för Saleminsats

Polisen frias från misstankar om misshandel och tjänstefel i samband med en kritiserad insats mot antirasister i Salem förra året. Enligt vice chefsåklagare Kay Engfeldt har polisen fattat ”objektivt felaktiga beslut”, men brott kan ej styrkas.

© 2024 Stockholms Fria