• Utvärderingen från Nacka kommun.
Stockholms Fria

Utvärdering av lagliga väggar bristfälligt utförd

1997 gjorde Nacka kommun en utvärdering av projektet med lagliga graffitiväggar. Dokumentet omfattar en (1) sida. Jacob Kimvall kommenterar utvärderingen, som han menar är mycket bristfällig.

Utvärderingen är inte lättläst, men om man granskar siffrorna så tycks de entydigt peka på en kraftig minskning av sanerade väggar under projektet.
Innan projektet startade klottersanerades från den 1 januari till den 13 oktober 6 200 kvadratmeter väggyta. Det innebär i genomsnitt 653 kvadratmeter i månaden. Under projektets två första månader (14 oktober till 15 december) sanerades 976 kvadratmeter, vilket innebär 488 kvadratmeter per månad. Det är en minskning med drygt 25 procent.
Sedan tycks ingen sanering ha skett mellan den 16 december och den 23 februari, vilket förmodligen inte beror på att inte någon enda person har klottrat, utan helt enkelt på att det inte går att ta bort graffiti när det är riktigt kallt ute.

Därför är det inte så konstigt att det sker en kraftig ökning av saneringen under den sista månaden som projektet pågår. På tre veckor, mellan 24 februari och 17 mars, saneras plötsligt 797 kvadratmeter, vilket omräknat skulle motsvara över 1 000 kvadratmeter på en månad. Det är alltså en ökning på över 50 procent jämfört med innan projektet startade.

Det är förmodligen en slarvig läsning av saneringen de sista tre veckorna som gett upphov till ryktet om att projektet ledde till att saneringskostnaderna sköt i höjden. Men snarare än ökat klotter beror den förmodligen på att förvaltningen inte sanerat någonting under de två föregående månaderna, vilket snabbt ska tas igen när det blir varmare.
Om man räknar om siffrorna och inkluderar tiden där ingen sanering alls redovisas så visar de istället på en radikal minskning under projektets fortskridande. Under de fem månaderna från 14 oktober till 17 mars sanerades enligt utvärderingen 1 773 kvadratmeter, vilket motsvarar 355 kvadratmeter i månaden, och alltså nästan innebär en halvering jämfört med innan projektet satte igång.

Det finns tyvärr flera allvarliga brister som gör att man inte kan dra några slutsatser från utvärderingen.
För det första går det inte att jämföra hur mycket som sanerades motsvarande perioder tidigare år. Förmodligen målas det mer graffiti på sommaren än på vintern, vilket kan förklara den kraftiga minskningen under de månader som projektet pågick. Och på samma sätt varierar ofta saneringen med årstiderna. När man räknar på siffror under samma år så finns risken att man jämför äpplen med päron.
För det andra är själva mätmetoden problematisk. Det är nämligen svårt att bedöma om det är ny eller gammal graffiti som tas bort, samt var i kommunen saneringen skett. Under våren sanerades ett stort antal väggar runt om i Nacka som aldrig tidigare sanerats och där vissa av målningarna suttit kvar sedan åttiotalet. Flera graffitimålare jag pratat med menar att dessa sanerades genom att resurser frigjorts under tiden som projektet pågick och alla målare gång på gång målade över varandra på samma vägg.

Själv tycker jag att en seriös utvärdering också borde inkludera fler perspektiv, med synpunkter både från de som målat och från de som besökt platserna för att se på konsten. Kanske skulle man till och med kunnat skriva något om de målningar som gjorts. Och hur har grannarna reagerat? Även om klottret minskat i kommunen i stort kan det ju ändå ha blivit mer just kring väggarna. Eller tvärtom, att målarna för att inte förstöra för projektet undvikit att måla just där.
Något som jag däremot förstår om det ligger utanför utvärderingen, men som ändå skulle vara intressant, vore att problematisera själva sambandet mellan laglig och olaglig graffiti. För kanske är det så att det olagliga målandet minskar med ökade lagliga alternativ. Men om så inte är fallet, vad beror det i så fall på?

Kanske finns det inte något givet samband alls mellan laglig och olaglig graffiti. Man kan till exempel tänka sig att en större eller mindre del av de som målar på de lagliga väggarna är ungdomar som vill måla graffiti men som i mycket liten utsträckning skulle göra det olagligt, i vissa fall inte alls skulle måla om det inte var tillåtet. Om denna grupp är stor så leder det ju knappast till någon påverkan av det olagliga målandet. Samtidigt finns det knappast någon legitim anledning att 'straffa' dessa genom att ta bort deras möjlighet att måla graffiti.

Fakta: 

Förklaring till siffrorna
7176 m2 1996 = 598 m2/månad
14 oktober-15 december: 976 m2 = 488 m2/månad
16 december -23 februari: 0 m2
24 februari-17 mars: 797 m2 = 266 m2/veckan och 1063 m2/månad
Mer noggrant
7176m2-976m2=6200 m2
Från 1 januari 1996 till 13 oktober 1996:
6200/9,5= 653 m2/månad
14 oktober till sista december: 976/2,5= 391 m2
1 januari 1997 till 17 mars 1997: 797/2,5= 319 m2

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konsthösten och giganterna

Det svenska måleriets mästare möter graffitins Elvis Presley. Jacob Kimvall guidar till den stockholmska konsthösten, som startade på allvar nu i veckan.

Kärlek och nostalgi i förening

Jag har skrivit det förut – hiphop är en kultur besatt av tiden. Här, i hiphopen, finns plats för sentimental tillbakablickande nostalgi, politisk realistisk samtidsskildring och hårda utopiska framtidsvisioner – och ibland finns alla lägen samtidigt.

60-talisterna har börjat tappa greppet

I konstvärlden har man länge lagt stor vikt vid ålder och generationskonflikter – det handlar om ung konst mot det gamla gardet. Det kan visst vara intressant, och ibland relevant.

Träffsäker politisk filmkonst

I söndags, lagom till att debatten om videon Territorial pissing börjat lugna ner sig, visades politisk experimentfilm på Cinemateket, biografen Sture i Stockholm. Rubriken var Actions – political actions and performances och bakom programmet stod Filmform, som har ett av världens äldsta arkiv för konst- och experimentfilm.

© 2024 Stockholms Fria