Skip to Content

Konsumtion – En (o)hållbar livsstil

foto
foto

Lånegarderoben ett försök att skapa en hållbar klädkonsumtion

Stockholm | När idén om ett klädbibliotek föddes var tanken att presentera det som ett konstnärligt projekt. I dag finns verksamheten Lånegarderoben i egen lokal och har omkring 90 medlemmar. Initiativtagarna vill bryta ägandet som statussymbol och kombinera mode och klädintresse med miljömedveten konsumtion.

konsumtion.png
konsumtion.png

Lämna träsket!

Synpunkten | Jag höll nio tal i Almedalen, som språkrör för De gröna. Några av talen kanske inte borde ha hållits. Men en del var bra. Jävligt bra. De var lustfyllda, fyllda av visioner och gröna idéer om en annan värld.

Ulla har sju sorters sopkärl

Fokus | Ulla Wikström är hemkunskapslärare. För henne finns miljötänkandet alltid med vare sig det är i skolan eller hemma.

Forskare vill minska ökningen av avfall

Fokus | Vi blir allt bättre på att återvinna, samtidigt som avfallsmängden ökar alltmer. Om 20 år kan mängden sopor ha fördubblats – och då fungerar inte systemet som det ser ut i dag. Energiteknikforskaren Tomas Ekvall tror på högre moms på vissa produkter för att minska konsumtionen och därmed avfallet.

Eva Olsson
Eva Olsson

På Luleå Renhållning sker ingen mellansortering. Glaset samlas ihop och körs till förädlingsanläggningen i Hammar, som är den enda återvinningsanläggningen för glas i Sverige. Totalt tar den emot 20-25 lastbilar med glas dagligen.

Lång väg från återvunnen tidning till ny

Fokus | Genom att konsumenten sorterar sitt återvinningsbara avfall kan återvinningsprocessen börja. Men vägen från insamlingsbehållarna och tillbaka till konsumenternas hand är krokig. Flera hundra företag arbetar tillsammans för att varje materialslag ska hamna på rätt plats och återvinnas.

Konsumtionen har stadigt ökat, år efter år. Kanske kan vi nu i finanskrisens spår se en liten minskning. Men fortfarande konsumerar vi enorma mängder – och producerar enorma mängder sopor. Varje registrerad svensk beräknas julhandla för omkring 6 600 kronor. Många menar att vi automatiskt skulle gå in i en djup ekonomisk kris om vi hoppade över julhandeln. Men vad handlar vi egentligen, och hur mår vi och miljön av det vi konsumerar? En del av vårt konsumtionsbeteende går att styra bara genom information, annat kräver tyngre medel som skatter för att ändras. Många av de saker vi inte längre vill ha går att sälja i andrahandsaffärer och ger inkomster till bland annat ideella verksamheter, annat blir till skräp. Skräpet är också en lysande affärsidé – men det kan också bli till konst.

Senaste rubrikerna

Landet Runt