Efter skotten i Ådalen 1931, då fem demonstranter dödades, har staten aktat sig noga för att ge militären samma rättigheter att använda sig av våld mot civilpersoner som poliser har. Ända fram till nu. Förra veckan ställde sig majoriteten av justitieutskottet bakom regeringens förslag att ge försvaret samma rättighet att bruka våld som polisen vid terroristbekämpning.

Efter den 11 september tillsatte regeringen en utredning som bland annat föreslog ökade befogenheter för försvarsmakten under fredstid. 2004 utsågs utredare för att ge förslag till en ny lagstiftning. I utredningsuppdraget ingick att överväga vilket stöd polisen kan behöva från andra myndigheter och då särskilt försvarsmakten, ifråga om att förhindra och ingripa mot terroristattacker.

Redan i dag kan polisen använda sig av försvarsmaktens och andra myndigheters resurser, men utan möjlighet att använda tvång och våld mot enskilda. Om lagförslaget går igenom kommer detta att ändras, vilket är lagförslagets mest kontroversiella del. I första paragrafen föreslår man att försvarsmakten ska tillåtas att använda våld eller tvång mot enskilda vid terroristbekämpning. Militären ska alltså få samma befogenheter som poliser har enligt polislagen.

- Polisen och militären har arbetat parallellt med att försvara landet och dess befolkning, därför vill vi ta militärens kunnande i anspråk vid

kriser, säger Cecilia Magnusson (m),

ledamot i justitieutskottet.

Hon menar också att det är ett billigare alternativ att använda sig av militären än att ha fler poliser för att klara av en

krissituation. Hon tycker inte att polisen har klarat av sin uppgift vid till exempel Göteborgskravallerna eller stormen Gudrun. Därför vill moderaterna att försvarsmaktens befogenheter ska utökas ännu mer så att militären även kan användas vid sådana situationer. Dilemmat att ge försvarsmakten samma rätt som polisen att utöva tvång och våld mot enskild har man försökt att lösa genom att alla sådana operationer ska stå under polisens ledning efter godkännande av regeringen. Men i brådskande fall som kan innebära fara för människors liv eller hälsa behövs inte regeringens medgivande. Det kan hämtas in i efterhand.

Polisen ska enligt lagförslaget kunna begära militärens hjälp vid terroristattentat där gärningsmannen haft för avsikt att 'injaga fruktan hos

en befolkning'. Men ett terroristliknande attentat kan utföras av en psykiskt sjuk person, eller attentatet kan ha haft en annan avsikt.

På så sätt kan militären användas av polisen till annat än terroristbekämpning. Därför har Sveriges advokatsamfund påpekat i ett remisssvar att det är en alltför vag avgränsning av lagens tillämpningsområde.

Beslut om lagförslaget ska tas den 10 maj och beräknas träda i kraft den 1 juli. Än så länge är det bara vänsterpartiet och miljöpartiet som är negativa.

De menar att terrorism är brottsliga handlingar, inte krigshandlingar, och därför ska bekämpas inom ramen för det öppna, civila samhället. Polisen bör därför även fortsättningsvis ha våldsmonopol i samhället. Partierna ser en fara i att sammanblanda polisens och militärens roller i samhället och vill istället att polisens egna resurser för att förhindra terroristhandlingar ska bli bättre. Partierna säger därför i en gemensam reservation nej till regeringens förslag.

- Vi ser en fara i att gränserna suddas ut mellan militären och polisen, så som det gjorts i USA, säger Alice Åström, v, suppleant i Justitieutskottet.

Hon syftar här på till exempel fångläger som Guantánamobasen, där militär och polis samarbetar för att gripa och fängsla misstänkta terrorister och där rättssäkerheten har satts ur spel. Hon befarar att om militären används för polisiära uppgifter, är det ett första steg mot ytterligare befogenheter.

- Militären söker hela tiden nya verksamhetsområden. Och om deras makt utökas över det civila samhället, kan den alltför lätt missbrukas.